Vipulopākhyāna—Ruci-rakṣā and Śakra’s Māyā (विपुलोपाख्यानम्—रुचिरक्षणं शक्रमाया च)
ऋणमुन्मुच्य देवानामृषीणां च तथैव च । 8 ॥ विप्राणामतिथीनां च पठचमम्
ṛṇam unmucya devānām ṛṣīṇāṁ ca tathaiva ca | viprāṇām atithīnāṁ ca ||
ಭೀಷ್ಮನು ವಿವರಿಸಿದನು—ಗೃಹಸ್ಥನು ಪವಿತ್ರ ಜೀವನಕ್ರಮದಲ್ಲಿ ದೇವರು, ಋಷಿಗಳು, ಪಿತೃಗಳು, ಬ್ರಾಹ್ಮಣರು ಮತ್ತು ಅತಿಥಿಗಳ प्रति ಇರುವ ‘ಋಣ’ಗಳನ್ನು ಕ್ರಮವಾಗಿ ತೀರಿಸಬೇಕು: ಯಜ್ಞ-ಯಾಗಗಳಿಂದ ದೇವಋಣ, ವೇದಸ್ವಾಧ್ಯಾಯದಿಂದ ಋಷಿಋಣ, ಶ್ರೇಷ್ಠ ಪುತ್ರಸಂತಾನ ಮತ್ತು ಶ್ರಾದ್ಧಗಳಿಂದ ಪಿತೃಋಣ, ದಾನದಿಂದ ಬ್ರಾಹ್ಮಣಋಣ, ಮತ್ತು ಆತಿಥ್ಯ-ಸತ್ಕಾರದಿಂದ ಅತಿಥಿಋಣ. ಶುದ್ಧತೆಯೂ ವಿನಯವೂಳ್ಳ ಪ್ರಯತ್ನದಿಂದ ಶಾಸ್ತ್ರೋಕ್ತ ಕರ್ಮಗಳನ್ನು ಆಚರಿಸುವ ಗೃಹಸ್ಥನು ಧರ್ಮದಿಂದ ಎಂದಿಗೂ ಚ್ಯುತಿಯಾಗುವುದಿಲ್ಲ.
भीष्म उवाच
A householder preserves dharma by repaying fundamental obligations—through worship/sacrifice, Vedic study, generosity, and hospitality—performed with purity and humility.
In Bhīṣma’s instruction on dharma (Anuśāsana Parva), he outlines the householder’s ethical-religious responsibilities, framing them as ‘debts’ that must be discharged to sustain social and cosmic order.