Previous Verse
Next Verse

Shloka 94

Adhyātma–Adhibhūta–Adhidaivata Correspondences and the Triguṇa Lakṣaṇas (Śānti-parva 301)

अपां गुणांस्तथा पार्थ पार्थिवांश्व गुणानपि । सर्वाण्येव गुणैव्याप्य क्षेत्रज्ञेषु युधिष्ठिर

apāṁ guṇāṁs tathā pārtha pārthivāṁś ca guṇān api | sarvāṇy eva guṇair vyāpya kṣetrajñeṣu yudhiṣṭhira bharatanandana | dharmātmā rājā yudhiṣṭhira parabraḥma paramātmā sāttvika-rājasa-tāmasa-guṇān buddhi-mana-ākāśa-vāyu-tejo-jala-pṛthivī-eteṣāṁ sarva-guṇān anyāni ca sarva-vastūni svaguṇair vyāpya sarveṣu kṣetrajñeṣu tiṣṭhati prabho | yathā śiṣyaḥ svaguroḥ pṛṣṭhato gacchati tathā mana indriyāṇi ca śubhāśubha-karmāṇi ca jīvātmanaḥ pṛṣṭhato ’nugacchanti | yadā jīvātmā indriyāṇi prakṛtiṁ ca tyaktvā gacchati tadā nārāyaṇa-svarūpaṁ dvandva-rahitaṁ māyātītaṁ avināśinaṁ paramātmānaṁ prāpnoti ||

ビーシュマは言った。「おおプリターの子よ、ユディシュティラよ、バーラタ族の歓喜よ——至上のブラフマン、至上の自己は、自らの徳によって水の徳と地の徳、さらに万有の徳を遍満し、かくして一切の『田を知る者』(具身の個我)に内在する。弟子が師の後に従うように、心と諸感官と、善悪の業もまた個我の後に従う。個我が去り、感官と प्रक प्रकृति(プラクリティ)さえも捨て去るとき、不滅の至上自己——本質としてナラーヤナなるもの——二対を離れ、幻を超えたそれに到達する。」

अपाम्of waters
अपाम्:
Sambandha
TypeNoun
Rootअप्
FormFeminine, Genitive, Plural
गुणान्qualities
गुणान्:
Karma
TypeNoun
Rootगुण
FormMasculine, Accusative, Plural
तथाlikewise
तथा:
TypeIndeclinable
Rootतथा
पार्थO son of Pritha (Partha)
पार्थ:
Sambodhana
TypeNoun
Rootपार्थ
FormMasculine, Vocative, Singular
पार्थिवान्earthly (belonging to earth)
पार्थिवान्:
Karma
TypeAdjective
Rootपार्थिव
FormMasculine, Accusative, Plural
and
:
TypeIndeclinable
Root
गुणान्qualities
गुणान्:
Karma
TypeNoun
Rootगुण
FormMasculine, Accusative, Plural
अपिalso
अपि:
TypeIndeclinable
Rootअपि
सर्वाणिall (things)
सर्वाणि:
Karma
TypeAdjective
Rootसर्व
FormNeuter, Accusative, Plural
एवindeed/just
एव:
TypeIndeclinable
Rootएव
गुणैःby (his) qualities
गुणैः:
Karana
TypeNoun
Rootगुण
FormMasculine, Instrumental, Plural
व्याप्यhaving pervaded
व्याप्य:
TypeVerb
Root√व्याप्
Formल्यप् (absolutive/gerund), Parasmaipada (usage)
क्षेत्रज्ञेषुin the knowers of the field (individual selves)
क्षेत्रज्ञेषु:
Adhikarana
TypeNoun
Rootक्षेत्रज्ञ
FormMasculine, Locative, Plural
युधिष्ठिरO Yudhishthira
युधिष्ठिर:
Sambodhana
TypeNoun
Rootयुधिष्ठिर
FormMasculine, Vocative, Singular
भरतनन्दनO delight of the Bharatas
भरतनन्दन:
Sambodhana
TypeNoun
Rootभरतनन्दन
FormMasculine, Vocative, Singular

भीष्म उवाच

B
Bhishma
Y
Yudhishthira
P
Partha (Arjuna, as an epithet used in address)
B
Bharata lineage (Bharatanandana)
P
Paramatma
P
Parabrahman
N
Narayana
P
Prakriti
M
Mind (manas)
S
Senses (indriyas)
B
Buddhi
A
Akasha
V
Vayu
T
Tejas
J
Jala
P
Prithivi
K
Kshetrajna (jiva)

Educational Q&A

The Supreme Self (Paramatma/Parabrahman) pervades all qualities and elements and dwells within all embodied knowers (kṣetrajñas). Liberation is described as the self’s departure beyond senses and prakṛti, culminating in attainment of the imperishable Narayana who is beyond dualities and māyā.

In Shanti Parva’s instruction section, Bhishma continues his philosophical counsel to King Yudhishthira, explaining how the Supreme pervades the cosmos and how mind, senses, and karmic residues accompany the individual self—until, through transcendence of prakṛti, the self reaches the Supreme.