Bhṛtya-niyoga: Role-appropriate appointment of servants and protection of the royal treasury (भृत्यनियोगः कोशरक्षणं च)
(ज्ञातीनामनवज्ञानं भृत्येष्वशठता सदा | नैपुण्यं चार्थचर्यासु यस्यैते तस्थ सा मही ।।
bhīṣma uvāca |
ñātīnām anavajñānaṁ bhṛtyeṣv aśaṭhatā sadā |
naipuṇyaṁ cārthacaryāsu yasyaitē tastha sā mahī ||
ālasyaṁ caiva nidrā ca vyasanāny atihāsyatā |
yasyaitāni na vidyante tasyaiva suciraṁ mahī ||
vṛddhasevī mahotsāho varṇānāṁ caiva rakṣitā |
dharmacaryā sadā yasya tasyeyaṁ suciraṁ mahī ||
nītimārgānusaraṇaṁ nityam utthānam eva ca |
ripūṇām anavajñānaṁ tasyeyaṁ suciraṁ mahī ||
utthānaṁ caiva daivaṁ ca tayor nānātvaṁ eva ca |
manunā varṇitaṁ pūrvaṁ vakṣye śṛṇu tadeva hi ||
utthānaṁ hi narendrāṇāṁ bṛhaspatir abhāṣata |
nayānayavidhānajñaḥ sadā bhava kurūdvaha ||
durhṛdāṁ chidradarśī yaḥ suhṛdām upakāravān |
viśeṣavic ca bhṛtyānāṁ sa rājyaphalam aśnute ||
sarvasaṅgrahaṇe yukto nṛpo bhavati yaḥ sadā |
utthānaśīlo mitrāḍhyaḥ sa rājā rājasattamaḥ ||
ビーシュマは言った。「親族を侮らず、家臣に対して常に欺きを用いず、財と政務の実際的な運用に巧みな王のもとに、大地は堅くとどまる。怠惰、過度の眠り、悪しき嗜癖、軽薄な道化が見いだされぬ統治者のもとに、大地は久しくとどまる。長老に仕え、大いなる気概を備え、四つのヴァルナを守護し、つねにダルマの実践に励む王のもとに、大地は長く安住する。正しい政道の道を踏み、不断に勤勉で、敵を侮らぬ者のもとにも、大地は久しく属する。 古のマヌは、人の努力と天命、そして両者の多くの差別を説いた。今それを述べよう—聞け。ブリハスパティは諸王に、持続する努力こそ不可欠であると教えた。おおクル族の最勝者よ、正しき政道とその反対の規定を常に知る者であれ。悪意ある者の隙を見抜き、友の恩に報い、家臣それぞれの才を理解する者は、王権の果を享受する。つねに国をまとめ保つことに心を砕き、精励し、同盟に富む王—その王こそ諸王の中の最上である。」
भीष्म उवाच
A kingdom endures under a ruler who combines ethical restraint (no contempt for kin, no deceit toward servants, devotion to dharma) with practical competence (skill in administration, constant initiative, vigilance toward enemies, and strong alliances).
In the Śānti Parva’s instruction on rājadharma, Bhīṣma continues advising the Kuru king (Yudhiṣṭhira) by listing traits that stabilize sovereignty, then invokes earlier authorities—Manu on effort and fate, and Bṛhaspati on royal exertion and policy—to reinforce his counsel.