HomeUpanishadsAkshiVerse 5

Verse 5

Akshi

विरागमुपयात्यन्तर्वासनास्वनुवासरम् । क्रियासूदाररूपासु क्रमते मोदतेऽन्वहम् ॥ ग्राम्यासु जडचेष्टासु सततं विचिकित्सते । नोदाहरति मर्माणि पुण्यकर्माणि सेवते ॥ अनन्योद्वेगकारीणि मृदुकर्माणि सेवते । पापाद्बिभेति सततं न च भोगमपेक्षते ॥ स्नेहप्रणयगर्भाणि पेशलान्युचितानि च । देशकालोपपन्नानि वचनान्यभिभाषते ॥

विरागम् उपयाति । अन्तः-वासना-आस्व् अनु-वासरम् । क्रिया-सूदार-रूपासु क्रमते । मोदते अन्वहम् ॥ ग्राम्यासु जड-चेष्टासु सततम् विचिकित्सते । न उदाहरति मर्माणि । पुण्य-कर्माणि सेवते ॥ अनन्य-उद्वेग-कारीणि मृदु-कर्माणि सेवते । पापात् बिभेति सततम् । न च भोगम् अपेक्षते ॥ स्नेह-प्रणय-गर्भाणि पेशलानि उचितानि च । देश-काल-उपपन्नानि वचनानि अभिभाषते ॥

virāgam upayāty antarvāsanāsv anuvāsaram | kriyāsūdārarūpāsu kramate modate 'nvaham || grāmyāsu jaḍaceṣṭāsu satataṃ vicikitsate | nodāharati marmāṇi puṇyakarmāṇi sevate || ananyodvegakārīṇi mṛdukarmaṇi sevate | pāpād bibheti satataṃ na ca bhogam apekṣate || sneha-praṇaya-garbhāṇi peśalāny ucitāni ca | deśa-kālopapannāni vacanāny abhibhāṣate ||

Ia meraih vairāgya hari demi hari terhadap vāsanā batin. Ia menapaki tindakan yang murni dan tertata, serta bersukacita setiap hari. Dalam kegiatan duniawi yang tumpul, ia tetap waspada dengan daya-beda; ia tidak mengucap kata yang menusuk inti; ia menekuni kebajikan. Ia melakukan tindakan lembut yang tidak mengusik orang lain; ia selalu takut pada adharma dan tidak menginginkan kenikmatan. Ia berbicara dengan kata yang penuh kasih dan niat baik—manis, patut, sesuai tempat dan waktu.

He attains dispassion day by day with respect to the latent tendencies within. He proceeds among actions that are pure and well-ordered, and rejoices daily. In worldly and inert activities he remains continually discerning; he does not utter words that strike at vital points; he practices meritorious deeds. He performs gentle actions that do not cause agitation to others; he continually fears wrongdoing and does not seek enjoyment. He speaks words containing affection and goodwill—pleasant, appropriate, and suited to place and time.

Vairāgya (dispassion) and sādhana-catuṣṭaya as preparation for jñāna/mokṣaMahavakya: Indirect—describes ethical-psychological purification (śama-dama, ahiṃsā, satya) that prepares the mind for mahāvākya-jñāna (e.g., ‘tat tvam asi’).AtharvaChandas: Anuṣṭubh/śloka (post-Vedic metrical style; not a Vedic mantra meter)