Previous Verse
Next Verse

Shloka 17

Adhyaya 34: भस्ममहात्म्यं—अग्नीषोमात्मक-शिवतत्त्वं तथा पाशुपतव्रतप्रशंसा

तत्सर्वं दहते भस्म यथाग्निस्तेजसा वनम् तस्माद् यत्नपरो भूत्वा त्रिकालमपि यः सदा

tatsarvaṃ dahate bhasma yathāgnistejasā vanam tasmād yatnaparo bhūtvā trikālamapi yaḥ sadā

Itu membakar semuanya menjadi abu, sebagaimana api dengan dayanya sendiri melalap hutan. Karena itu, hendaknya tekun berupaya dan senantiasa pada tiga waktu (melaksanakan laku ini).

tat-sarvamall that (pāpa/impurities/bondages)
tat-sarvam:
dahateburns up
dahate:
bhasmainto ash
bhasma:
yathājust as
yathā:
agniḥfire
agniḥ:
tejasāby (its) radiance/power
tejasā:
vanama forest
vanam:
tasmāttherefore
tasmāt:
yatna-paraḥdevoted to effort/discipline
yatna-paraḥ:
bhūtvāhaving become
bhūtvā:
tri-kālam apieven at the three times (morning, noon, evening)
tri-kālam api:
yaḥwhoever/one who
yaḥ:
sadāalways, continually
sadā:

Suta Goswami (narrating the Linga Purana’s Shaiva discipline to the sages of Naimisharanya, echoing the Purana’s internal teaching tradition)