मृगयायां तु व्यायामः श्लेष्मपित्तमेदःस्वेदनाशश्चले स्थिते च काये लक्षपरिचयः कोपभयस्थानेषु च मृगाणां चित्तज्ञानमनित्ययानं चेति ॥ कZ_०८.३.४६ ॥
mṛgayāyāṃ tu vyāyāmaḥ śleṣma-pitta-medaḥ-svedanāśaś cale sthite ca kāye lakṣa-paricayaḥ kopabhaya-sthāneṣu ca mṛgāṇāṃ citta-jñānam anitya-yānaṃ ceti
शिकार में, हालांकि, कुछ उपयोग हैं—शारीरिक व्यायाम; कफ, पित्त, मेद और पसीने का क्षय; शरीर चलते या स्थिर रहते हुए भी निशाना साधने का अभ्यास; क्रोध और भय की स्थितियों में पशुओं के मन को समझना; और अनिश्चित/अप्रत्याशित गति का अभ्यास।
To distinguish between activities that can be partially instrumental (training/fitness) and those that are largely destructive, enabling calibrated regulation rather than blanket prohibition.
It frames hunting as weapons/attention training relevant to command performance, but only insofar as it remains controlled and does not displace governance duties.