Previous Verse
Next Verse

Shloka 13

Udyoga Parva, Adhyaya 52: Dhṛtarāṣṭra’s Appraisal of Pāṇḍava Strength and the Case for Restraint

पाण्डुनन्दन युधिष्ठिर दर्शनीय, मनस्वी, लक्ष्मीवान्‌, ब्रह्मर्षियोंके समान तेजस्वी, मेधावी, सुनिश्चित बुद्धिसे युक्त, धर्मात्मा, मित्रों तथा मन्त्रियोंसे सम्पन्न, युद्धके लिये उद्योगशील सैनिकोंसे संयुक्त, महारथी भाइयों और वीरशिरोमणि श्वशुरोंसे सुरक्षित, धैर्यवान्‌, मन्त्रणाको गुप्त रखनेवाले, पुरुषोंमें सिंहके समान पराक्रमी, दयालु, उदार, लज्जाशील, यथार्थ पराक्रमसे सम्पन्न, अनेक शास्त्रोंके ज्ञाता, मनको वशमें रखनेवाले, वृद्धसेवी तथा जितेन्द्रिय हैं। इस प्रकार सर्वगुणसम्पन्न और प्रज्वलित अग्निके समान ताप देनेवाले उन युधिष्ठिरके सम्मुख युद्ध करनेके लिये कौन मूर्ख जा सकेगा? कौन अचेत एवं मरणासन्न मनुष्य पतंगोंकी भाँति दुर्निवार पाण्डवरूपी अग्निमें जान-बूझकर गिरेगा? ।। ८ --१२ || तनुरुद्धः शिखी राजा मिथ्योपचरितो मया । मन्दानां मम पुत्राणां युद्धेनानतं करिष्यति,राजा युधिष्ठिर सूक्ष्म और एक स्थानमें अवरुद्ध अग्निके समान हैं। मैंने मिथ्या व्यवहारसे उनका तिरस्कार किया है, अतः: वे युद्ध करके मेरे मूर्ख पुत्रोंका अवश्य विनाश कर डालेंगे

dhṛtarāṣṭra uvāca | pāṇḍunandana yudhiṣṭhiraḥ darśanīyaḥ manasvī lakṣmīvān brahmarṣibhiḥ samaṃ tejasvī medhāvī niścitabuddhiyuktaḥ dharmātmā mitraiḥ mantribhiś ca sampannaḥ yuddhāya udyogibhiḥ sainikaiḥ saṃyuktaḥ mahārathibhrātṛbhiḥ vīraśiromaṇibhiḥ śvaśuraiś ca surakṣitaḥ dhairyavān mantraguptaḥ puruṣasiṃha iva parākramī dayāluḥ udāraḥ lajjāśīlaḥ yathārthaparākramasampannaḥ anekaśāstrajñaḥ manonigrahavān vṛddhasevī jitendriyaś ca | evaṃ sarvaguṇasampannaṃ prajvalitāgnisamaṃ tāpadam taṃ yudhiṣṭhiram abhimukhaṃ yuddhāya kaḥ mūḍho gacchet? kaḥ acetā maraṇāsannaḥ patangavat durṇivāra-pāṇḍavāgnau jñātvā nipatet? | tanuruddhaḥ śikhī rājā mithyopacarito mayā | mandānāṃ mama putrāṇāṃ yuddhena antaṃ kariṣyati ||

ધૃતરાષ્ટ્ર બોલ્યા—“પાંડુપુત્ર યુધિષ્ઠિર દર્શનીય, મહામનસ્ક, લક્ષ્મીવંત છે. તે બ્રહ્મર્ષિઓ સમાન તેજસ્વી, મેધાવી, નિશ્ચિત બુદ્ધિથી યુક્ત અને ધર્માત્મા છે. મિત્રો અને મંત્રીઓથી તે સમૃદ્ધ છે; યુદ્ધ માટે ઉત્સુક સૈનિકોથી તે સંયુક્ત છે; મહારથી ભાઈઓ અને વીરશિરોમણિ શ્વશુરો દ્વારા તે સુરક્ષિત છે. તે ધૈર્યવાન, ગુપ્ત મંત્રણા રાખનાર, પુરુષોમાં સિંહ સમાન પરાક્રમી—અને સાથે દયાળુ, ઉદાર, લજ્જાશીલ; તેનું પરાક્રમ સાચું છે, દેખાડો નથી. તે અનેક શાસ્ત્રોનો જ્ઞાતા, મનોજયી, વૃદ્ધસેવી અને ઇન્દ્રિયજિત છે. એવો સર્વગુણસંપન્ન, પ્રજ્વલિત અગ્નિ સમાન દહન કરનાર યુધિષ્ઠિર સામે યુદ્ધ કરવા કોણ મૂર્ખ જશે? કોણ અચેત, મરણાસન્ન મનુષ્ય પતંગિયાની જેમ જાણીને પણ દુર્નિવાર પાંડવ-અગ્નિમાં પડી જશે? યુધિષ્ઠિર તો જાણે સંકુચિત સ્થાને અવરોધાયેલ અગ્નિ—છૂટે તો અપ્રતિહત બની જાય. મેં મિથ્યા વ્યવહારથી તેને અન્યાય કર્યો છે; તેથી યુદ્ધ દ્વારા તે મારા મંદબુદ્ધિ પુત્રોનો નિશ્ચયે અંત કરશે.”

तनु-रुद्धःconfined in a narrow space
तनु-रुद्धः:
Karta
TypeAdjective
Rootतनु + रुद्ध (√रुध्)
FormMasculine, Nominative, Singular
शिखीfire (flame-bearing)
शिखी:
Karta
TypeNoun
Rootशिखिन्
FormMasculine, Nominative, Singular
राजाking
राजा:
Karta
TypeNoun
Rootराजन्
FormMasculine, Nominative, Singular
मिथ्या-उपचरितःtreated falsely / wrongly dealt with
मिथ्या-उपचरितः:
Karta
TypeAdjective
Rootमिथ्या + उपचरित (उप-√चर्)
FormMasculine, Nominative, Singular
मयाby me
मया:
Karana
TypeNoun
Rootअस्मद्
FormInstrumental, Singular
मन्दानाम्of the foolish
मन्दानाम्:
TypeAdjective
Rootमन्द
FormMasculine, Genitive, Plural
ममof me / my
मम:
TypeNoun
Rootअस्मद्
FormGenitive, Singular
पुत्राणाम्of (my) sons
पुत्राणाम्:
TypeNoun
Rootपुत्र
FormMasculine, Genitive, Plural
युद्धेनby/through war
युद्धेन:
Karana
TypeNoun
Rootयुद्ध
FormNeuter, Instrumental, Singular
अन्तम्end; destruction
अन्तम्:
Karma
TypeNoun
Rootअन्त
FormMasculine, Accusative, Singular
करिष्यतिwill do / will bring about
करिष्यति:
TypeVerb
Root√कृ
FormSimple Future (Luṭ), 3rd, Singular
राजाthe king
राजा:
Karta
TypeNoun
Rootराजन्
FormMasculine, Nominative, Singular
युधिष्ठिरःYudhiṣṭhira
युधिष्ठिरः:
Karta
TypeNoun
Rootयुधिष्ठिर
FormMasculine, Nominative, Singular

धृतराष्ट उवाच

D
Dhṛtarāṣṭra
Y
Yudhiṣṭhira
P
Pāṇḍu
P
Pāṇḍavas
B
Brahmarṣis
M
ministers (mantrins)
F
friends (mitras)
S
soldiers (sainikas)
B
brothers (mahāratha-bhrātṛs)
F
fathers-in-law (śvaśuras)
F
fire (agni)
M
moth (patanga)

Educational Q&A

Moral power grounded in dharma—self-control, truthful strength, wise counsel, and compassion—becomes an irresistible force. Wrongful conduct (mithyopacāra) toward the righteous rebounds upon the wrongdoer, making conflict and ruin more likely for those who persist in adharma.

Dhṛtarāṣṭra, anxious about the coming war, reflects on Yudhiṣṭhira’s comprehensive virtues and strong alliances. He concludes that opposing such a dharmic leader is like a moth rushing into fire, and he admits his own fault in having treated Yudhiṣṭhira falsely—foreseeing that this will lead to the destruction of his own sons in war.