Previous Verse
Next Verse

Shloka 25

Doṣa-Parīkṣā and Guṇa-Viveka

Examination of Faults and Discernment of the Guṇas

एतस्याद्या प्रवृत्तिस्तु प्रधानात्‌ सम्प्रवर्तते । द्वितीया मिथुनव्यक्तिमविशेषान्नियच्छति,बुद्धि आदि तत्त्वसमूहकी प्रथम सृष्टि प्रकृतिसे ही हुई है। तदनन्तर दूसरी बारसे उनकी सामान्यतः मैथून-धर्मसे नियमपूर्वक अभिव्यक्ति होने लगी है

etasyādyā pravṛttis tu pradhānāt sampravartate | dvitīyā mithuna-vyaktim aviśeṣān niyacchati ||

ભીષ્મે કહ્યું—આ તત્ત્વસમૂહની પ્રથમ પ્રવૃત્તિ તો પ્રધાન (આદિપ્રકૃતિ)માંથી જ પ્રસરતી થાય છે. ત્યારબાદ બીજી અવસ્થામાં અવિશેષ (અવ્યક્ત) સ્થિતિમાંથી નિયમપૂર્વક મિથુન-રૂપે (યુગ્મભાવથી) તેની અભિવ્યક્તિ થાય છે.

एतस्यof this
एतस्य:
Adhikarana
TypePronoun
Rootएतद्
FormMasculine/Neuter, Genitive, Singular
आद्याthe first
आद्या:
Karta
TypeAdjective
Rootआद्य
FormFeminine, Nominative, Singular
प्रवृत्तिःactivity; origination; manifestation
प्रवृत्तिः:
Karta
TypeNoun
Rootप्रवृत्ति
FormFeminine, Nominative, Singular
तुbut; indeed
तु:
TypeIndeclinable
Rootतु
प्रधानात्from Pradhāna (primordial nature)
प्रधानात्:
Apadana
TypeNoun
Rootप्रधान
FormNeuter, Ablative, Singular
सम्प्रवर्ततेarises; proceeds; comes into operation
सम्प्रवर्तते:
TypeVerb
Rootसम्-प्र-वृत्
FormPresent, Third, Singular, Ātmanepada
द्वितीयाthe second
द्वितीया:
Karta
TypeAdjective
Rootद्वितीय
FormFeminine, Nominative, Singular
मिथुनby pairing; by sexual union (as a principle)
मिथुन:
Karana
TypeNoun
Rootमिथुन
FormNeuter, Instrumental, Singular
व्यक्तिम्manifestation; expression
व्यक्तिम्:
Karma
TypeNoun
Rootव्यक्ति
FormFeminine, Accusative, Singular
अविशेषात्from the undifferentiated state; from non-distinction
अविशेषात्:
Apadana
TypeNoun
Rootअविशेष
FormMasculine, Ablative, Singular
नियच्छतिrestrains; regulates; brings under rule
नियच्छति:
TypeVerb
Rootनि-यम्
FormPresent, Third, Singular, Parasmaipada

भीष्म उवाच

B
Bhīṣma
P
Pradhāna (Prakṛti)