कर्मनाशाभावः, गर्भे जीवप्रवेशः, आचारधर्मोपदेशः
Karma’s Non-Extinction, Jīva’s Entry into the Embryo, and Instruction on Conduct-Dharma
संयमाश्चानृशंस्यं च परस्वादानवर्जनम् व्यलीकानामकरणं भूतानां मनसा भुवि
saṁyamāś cānṛśaṁsyaṁ ca parasvādānavarjanam vyalīkānām akaraṇaṁ bhūtānāṁ manasā bhuvi | dānaṁ vrataṁ brahmacaryaṁ śāstroktarītise vedādhyayanaṁ indriyanigrahaḥ śāntiḥ sarvapāṇibhūteṣu dayā cittasaṁyamaḥ mārdavaṁ paradhanagrahaṇecchātyāgaḥ saṁsārabhūtānāṁ manasāpy ahitākaraṇam mātāpitr̥śuśrūṣā devātithigurupūjanam dayā śaucaṁ sadendriyajayaḥ śubhakarmapracāraṇaṁ ca—etat satpuruṣācāra ucyate | etadanuṣṭhānād dharmo bhavati yaḥ sadā prajāvarge rakṣāṁ karoti ||
બ્રાહ્મણે કહ્યું—સંયમ અને અહિંસા; પરધન ન લેવું; છળ-કપટ ન કરવું; અને પૃથ્વી પર વસતા મનથી પણ કોઈ પ્રાણીનું અહિત ન કરવું—આ બધાં. આ સાથે દાન, વ્રત, બ્રહ્મચર્ય, શાસ્ત્રોક્ત રીતથી વેદાધ્યયન, ઇન્દ્રિયસંયમ, અંતઃશાંતિ, સર્વ જીવો પ્રત્યે દયા, મનનો સંયમ, કોમળતા, પરધનની ઇચ્છાનો ત્યાગ, માતા-પિતાની સેવા, દેવતા-અતિથિ-ગુરુનું પૂજન, શૌચ, ઇન્દ્રિયોને સદા વશમાં રાખવું અને શુભ કર્મોનું પ્રચાર-પ્રવર્તન—આને જ સત્પુરુષોનો માર્ગ કહે છે. આનું અનુષ્ઠાન કરવાથી ધર્મ ઉત્પન્ન થાય છે, અને એ ધર્મ સદૈવ પ્રજાનું રક્ષણ કરે છે.
ब्राह्मण उवाच
Noble conduct (satpuruṣācāra) consists of mental and bodily self-restraint, non-cruelty, truthfulness/non-deceit, non-appropriation of others’ wealth, compassion to all beings, purity, honoring parents/guests/teachers, and disciplined Vedic practice; such observance generates dharma, which in turn safeguards society.
A brāhmaṇa speaker delivers a didactic list of virtues and observances, defining the ethical code of the ‘best people’ and asserting its social function: dharma born from these practices protects the populace.