HomeVamana PuranaAdh. 22Shloka 58
Previous Verse
Next Verse

Vamana Purana — Kurukshetra & Prithudaka Tirtha, Shloka 58

Kurukshetra, Pṛthūdaka Tīrtha, and the Marriage of Saṃvaraṇa with Tapatī

अथाजगाम स नृपस्य पुत्रस्तमाश्रमं ब्राह्मणपुङ्कवस्य दृष्ट्वा वसिष्ठं प्रणिपत्य मूर्ध्ना स्थितस्त्वपश्यत् तपतीं नरेन्द्रः // वम्प्_22.57 दृष्ट्वा च तां पद्मविशालनेत्रां तां पूर्वदृष्टामिति चिन्तयित्वा पप्रच्छ केयं ललना द्विजेन्द्र स वारुणिः प्राह नराधिपेन्द्रम्

athājagāma sa nṛpasya putrastamāśramaṃ brāhmaṇapuṅkavasya dṛṣṭvā vasiṣṭhaṃ praṇipatya mūrdhnā sthitastvapaśyat tapatīṃ narendraḥ // VamP_22.57 dṛṣṭvā ca tāṃ padmaviśālanetrāṃ tāṃ pūrvadṛṣṭāmiti cintayitvā papraccha keyaṃ lalanā dvijendra sa vāruṇiḥ prāha narādhipendram

Alors le fils du roi parvint à l’ermitage de ce brāhmaṇa éminent. Voyant Vasiṣṭha, il se prosterna, la tête inclinée ; puis, se tenant là, le souverain aperçut Tapatī. La voyant, aux grands yeux semblables au lotus, et songeant : «C’est celle que j’ai vue auparavant», il demanda : «Qui est cette jeune fille, ô le meilleur des deux-fois-nés ?» Alors Vāruṇi répondit au seigneur des hommes.

athathen
atha:
Sambandha (discourse marker)
TypeIndeclinable
Rootatha (अव्यय)
Formअनन्तरार्थक अव्यय (then/now)
ājagāmacame
ājagāma:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootā-gam (धातु)
Formलिट् (Perfect), प्रथमपुरुष, एकवचन; परस्मैपद
saḥhe
saḥ:
Karta (कर्ता/subject)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
nṛpasyaof the king
nṛpasya:
Ṣaṣṭhī-sambandha (possessor)
TypeNoun
Rootnṛpa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन
putraḥson
putraḥ:
Karta (कर्ता/apposition)
TypeNoun
Rootputra (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
tamthat
tam:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
āśramamhermitage
āśramam:
Karma (कर्म; goal of motion)
TypeNoun
Rootāśrama (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
brāhmaṇapuṅkavasyaof the best of Brahmins
brāhmaṇapuṅkavasya:
Ṣaṣṭhī-sambandha (possessor)
TypeNoun
Rootbrāhmaṇa-puṅkava (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, षष्ठी, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष (ब्राह्मणानां पुṅकवः = श्रेष्ठः)
dṛṣṭvāhaving seen
dṛṣṭvā:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकाल-क्रिया)
TypeVerb
Rootdṛś (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्यय (gerund)
vasiṣṭhamVasiṣṭha
vasiṣṭham:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Rootvasiṣṭha (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; व्यक्तिनाम
praṇipatyahaving bowed down
praṇipatya:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकाल-क्रिया)
TypeVerb
Rootpra-ni-pat (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्यय (gerund)
mūrdhnāwith (his) head
mūrdhnā:
Karaṇa (करण/instrument)
TypeNoun
Rootmūrdhan (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया, एकवचन
sthitaḥstanding
sthitaḥ:
Karta (कर्ता; predicative)
TypeVerb
Rootsthā (धातु)
Formक्त (PPP), पुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; ‘having stood/standing’
tuthen/but
tu:
Sambandha (particle)
TypeIndeclinable
Roottu (अव्यय)
Formविरोध/पुनरुक्त्यर्थक अव्यय (but/then)
apaśyatsaw
apaśyat:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootpaśy (धातु)
Formलङ् (Imperfect/Past), प्रथमपुरुष, एकवचन; परस्मैपद
tapatīmTapatī
tapatīm:
Karma (कर्म/object)
TypeNoun
Roottapatī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; व्यक्तिनाम
narendraḥthe king (lord of men)
narendraḥ:
Karta (कर्ता/subject)
TypeNoun
Rootnara-indra (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; षष्ठी-तत्पुरुष/कर्मधारयार्थ (नराणाम् इन्द्रः)
Narrator (Devadeva layer implied); within scene: Saṃvaraṇa addresses Vasiṣṭha; Vāruṇi replies
Sūrya (implied through Tapatī, his daughter)
Recognition motif (pūrvadṛṣṭā)Guru-śiṣya / king-sage etiquette (praṇipāta)Dynastic narrative progression

{ "primaryRasa": "shringara", "secondaryRasa": "adbhuta", "rasaIntensity": 0, "emotionalArcPosition": "", "moodDescriptors": [] }

FAQs

Royal power is shown subordinated to spiritual authority: the prince first performs praṇipāta to Vasiṣṭha before pursuing personal desire—an ethic of humility and seeking wise counsel.

Vamśānucarita: the scene advances a lineage-linked romance that typically culminates in marriage and progeny, which Purāṇas use to bridge genealogies and historical-legendary cycles.

The ‘lotus-eyed’ description signals auspiciousness and divine/solar splendor; the repeated ‘seen before’ (pūrvadṛṣṭā) encodes a fate-like recognition, common in Purāṇic courtship narratives.