कृताञ्जलिस्ततो वाक्यमुवाचानन्तरं वच: । भगवान् श्रीकृष्णका यह वचन सुनकर धर्मराज युधिष्ठिरने अपने चरणोंमें पड़े हुए हृषीकेशको वेगपूर्वक उठाकर फिर दोनों हाथ जोड़कर यह बात कही-- ।। एवमेव यथा<<त्थ त्वमस्येषो5तिक्रमो मम,“गोविन्द! आप जैसा कहते हैं, वह ठीक है। वास्तवमें मुझसे यह नियमका उल्लंघन हो गया है। माधव! आपने अनुनयद्वारा मुझे संतुष्ट कर दिया और संकटके समुद्रमें डूबनेसे बचा लिया। अच्युत! आज आपके द्वारा हमलोग घोर विपत्तिसे बच गये
sañjaya uvāca | kṛtāñjalistato vākyamuvācānantaraṃ vacaḥ | bhagavān śrīkṛṣṇa-kathitaṃ vacanaṃ śrutvā dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ pādayoḥ patitaṃ hṛṣīkeśaṃ vegapūrvakam utthāpya punaḥ karābhyāṃ añjaliṃ kṛtvā idam uvāca— evam eva yathāttha tvaṃ, asyeṣo ’tikramo mama | govinda, yathā vadasi tathā satyam; vastutaḥ mayā niyamasya ullanghanaṃ kṛtam | mādhava, tvayā anunayena ahaṃ saṃtoṣitaḥ, saṅkaṭa-samudre nimajjanāt ca rakṣitaḥ | acyuta, adya tvayā vayaṃ ghora-vipatteḥ paritrātāḥ ||
Sañjaya dit : Les mains jointes, Yudhiṣṭhira parla ensuite. Ayant entendu les paroles du Bienheureux Śrī Kṛṣṇa, le roi Yudhiṣṭhira releva vivement Hṛṣīkeśa, qui était tombé à ses pieds ; puis, joignant de nouveau les paumes, il dit : «Il en est bien ainsi, comme tu l’as dit. Govinda, ce que tu déclares est vrai : en vérité, j’ai transgressé la règle. Madhava, par ta douce persuasion, tu m’as apaisé et sauvé de l’abîme d’un océan de détresse. Achyuta, aujourd’hui, c’est par toi que nous avons été délivrés d’un terrible désastre.»
संजय उवाच
Even a righteous person can err; true dharma includes acknowledging transgression, accepting wise counsel, and restoring moral balance through humility and receptivity to guidance.
After hearing Krishna’s words, Yudhishthira lifts Krishna from his feet (ending the act of prostration), folds his hands, admits he has violated a rule, and credits Krishna’s gentle persuasion with saving them from a grave crisis.