Viśukra–Viṣaṅga-vadha (The Slaying of Viśukra and Viṣaṅga) — Lalitopākhyāna
अश्वारूढः प्रतीप्त श्रीरट्टहासं चकार सः / तस्यैव ध्वनिना सर्वे वज्रनिष्पेषबन्धुना
aśvārūḍhaḥ pratīpta śrīraṭṭahāsaṃ cakāra saḥ / tasyaiva dhvaninā sarve vajraniṣpeṣabandhunā
Monté sur son cheval, la splendeur embrasée, il poussa un rire tonnant (raṭṭahāsa). Par ce seul fracas, pareil au vajra qui broie, tous furent ébranlés et terrassés.