HomeUpanishadsAkshiVerse 5
Previous Verse
Next Verse

Verse 5

Akshi

विरागमुपयात्यन्तर्वासनास्वनुवासरम् । क्रियासूदाररूपासु क्रमते मोदतेऽन्वहम् ॥ ग्राम्यासु जडचेष्टासु सततं विचिकित्सते । नोदाहरति मर्माणि पुण्यकर्माणि सेवते ॥ अनन्योद्वेगकारीणि मृदुकर्माणि सेवते । पापाद्बिभेति सततं न च भोगमपेक्षते ॥ स्नेहप्रणयगर्भाणि पेशलान्युचितानि च । देशकालोपपन्नानि वचनान्यभिभाषते ॥

विरागम् उपयाति । अन्तः-वासना-आस्व् अनु-वासरम् । क्रिया-सूदार-रूपासु क्रमते । मोदते अन्वहम् ॥ ग्राम्यासु जड-चेष्टासु सततम् विचिकित्सते । न उदाहरति मर्माणि । पुण्य-कर्माणि सेवते ॥ अनन्य-उद्वेग-कारीणि मृदु-कर्माणि सेवते । पापात् बिभेति सततम् । न च भोगम् अपेक्षते ॥ स्नेह-प्रणय-गर्भाणि पेशलानि उचितानि च । देश-काल-उपपन्नानि वचनानि अभिभाषते ॥

virāgam upayāty antarvāsanāsv anuvāsaram | kriyāsūdārarūpāsu kramate modate 'nvaham || grāmyāsu jaḍaceṣṭāsu satataṃ vicikitsate | nodāharati marmāṇi puṇyakarmāṇi sevate || ananyodvegakārīṇi mṛdukarmaṇi sevate | pāpād bibheti satataṃ na ca bhogam apekṣate || sneha-praṇaya-garbhāṇi peśalāny ucitāni ca | deśa-kālopapannāni vacanāny abhibhāṣate ||

Día tras día alcanza el desapego (vairāgya) respecto de las tendencias latentes en su interior. Se mueve entre acciones puras y bien ordenadas, y se regocija cada día. En actividades mundanas e inertes permanece siempre con discernimiento; no pronuncia palabras que hieran puntos vitales, sino que practica obras meritorias. Realiza actos suaves que no perturban a los demás; teme continuamente la falta y no busca el goce. Habla palabras con afecto y buena voluntad: agradables, apropiadas y acordes con el lugar y el tiempo.

He attains dispassion day by day with respect to the latent tendencies within. He proceeds among actions that are pure and well-ordered, and rejoices daily. In worldly and inert activities he remains continually discerning; he does not utter words that strike at vital points; he practices meritorious deeds. He performs gentle actions that do not cause agitation to others; he continually fears wrongdoing and does not seek enjoyment. He speaks words containing affection and goodwill—pleasant, appropriate, and suited to place and time.

Vairāgya (dispassion) and sādhana-catuṣṭaya as preparation for jñāna/mokṣaMahavakya: Indirect—describes ethical-psychological purification (śama-dama, ahiṃsā, satya) that prepares the mind for mahāvākya-jñāna (e.g., ‘tat tvam asi’).AtharvaChandas: Anuṣṭubh/śloka (post-Vedic metrical style; not a Vedic mantra meter)