HomeRamayanaBala KandaSarga 28Shloka 6

Shloka 6

सत्यवन्तं सत्यकीर्तिं धृष्टं रभसमेव च।प्रतिहारतरं नाम पराङ्मुखमवाङ्मुखम्।।1.28.4।।लक्षाक्षविषमौ चैव दृढनाभसुनाभकौ।दशाक्षशतवक्त्रौ च दशशीर्षशतोदरौ।।1.28.5।।पद्मनाभमहानाभौ दुन्दुनाभसुनाभकौ।ज्योतिषं कृशनं चैव नैराश्यविमलावुभौ।।1.28.6।।योगन्धरहरिद्रौ च दैत्यप्रशमनौतथा।सार्चिर्माली धृतिर्माली वृत्तिमान् रुचिरस्तथा।।1.28.7।।पितृसौमनसं चैव विधूतमकरावुभौ।करवीरकरं चैव धनधान्यौ च राघव।।1.28.8।।कामरूपं कामरुचिं मोहमावरणं तथा।जृम्भकं सर्वनाभं च सन्तानवरणौ तथा।।1.28.9।।भृशाश्वतनयान् राम भास्वरान्कामरूपिण:।प्रतीच्छ मम भद्रं ते पात्रभूतोऽसि राघव।।1.28.10।।

padmanābha-mahānābhau dundunābha-sunābhakau | jyotiṣaṃ kṛśanaṃ caiva nairāśya-vimalāv ubhau || 1.28.6 ||

«Padmanābha y Mahānābha; Dundunābha y Sunābhaka; Jyotiṣa y Kṛśana; y los dos: Nairāśya y Vimala», dijo, prosiguiendo la lista.

athathen, thereafter
atha:
Sambandha (सम्बन्ध/Discourse connector)
TypeIndeclinable
Rootatha (अव्यय)
Formसम्बन्ध/अनन्तरार्थक अव्यय (sequence marker)
tethey
te:
Karta (कर्ता/Subject)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st/Nominative), बहुवचन; ‘they’ (those beings)
rāmamRama
rāmam:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootrāma (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन
āmantṛyahaving taken leave of
āmantṛya:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया/Anterior action)
TypeVerb
Rootā-mantr (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (Gerund/Absolutive); ‘having taken leave / having addressed’
kṛtvāhaving done
kṛtvā:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया/Anterior action)
TypeVerb
Rootkṛ (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (Gerund/Absolutive); ‘having done’
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध/Connector)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formसमुच्चयार्थक अव्यय (conjunction)
apialso
api:
Sambandha (सम्बन्ध/Particle)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formसमुच्चय/अपि-कारक अव्यय (also/even)
pradakṣiṇamcircumambulation
pradakṣiṇam:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootpradakṣiṇa (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन; ‘circumambulation’ (object of kṛtvā)
evamthus, so
evam:
Sambandha (सम्बन्ध/Quotation content)
TypeIndeclinable
Rootevam (अव्यय)
Formप्रकारवाचक अव्यय (manner adverb)
astulet it be
astu:
Kriyā (क्रिया/Verb)
TypeVerb
Rootas (धातु)
Formलोट् (Imperative), प्रथमपुरुष (3rd person), एकवचन; परस्मैपदम्—‘let it be’
itithus
iti:
Sambandha (सम्बन्ध/Quotation marker)
TypeIndeclinable
Rootiti (अव्यय)
Formउद्धरण/वाक्यसमाप्तिसूचक अव्यय (quotative particle)
kākutsthamKakutstha (Rama)
kākutstham:
Karma (कर्म/Object)
TypeNoun
Rootkākutstha (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन; रामस्य उपनाम
uktvāhaving said
uktvā:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया/Anterior action)
TypeVerb
Rootvac (धातु)
Formक्त्वा-प्रत्ययान्त अव्ययकृदन्त (Gerund/Absolutive); ‘having said’
jagmuḥwent
jagmuḥ:
Kriyā (क्रिया/Verb)
TypeVerb
Rootgam (धातु)
Formलिट् (Perfect), प्रथमपुरुष (3rd person), बहुवचन; परस्मैपदम्
yathā-āgatamas they had come; back the way they came
yathā-āgatam:
Kriyā-viśeṣaṇa (क्रियाविशेषण/Adverbial)
TypeIndeclinable
Rootyathā (अव्यय) + ā-gata (प्रातिपदिक; from ā-gam धातु)
Formअव्ययीभावः; अव्ययवत् प्रयोगः—‘as (they had) come; to the place whence they came’

"O Rama the descendant of Raghu, receive from me the effulgent weapons who are the sons of Bhrusasva and who are capable of changing forms at will. They are Satyavanta, Satyakirti, Dhrishta, Rabhasa, Pratiharatara, Paranmukha (turned back wards), Avanmukha (turned downwards), Lakshaksha, Vishama, Drudhanabha and Sunabha, Dasaksha, Satavaktra, Dasasheersha and Satodara, Padamanabha and Mahanabha, Dundunabha and Sunabhaka, Jyotisha, Krusanam, both Nairasya and Vimala, Yogandhara, Haridradaitya, Prasamana, Sarchirmali, Dhri, Mali, Vrtiimanta, also Ruchira, Pitrusaumanasa, bothVidhuta Makara, Karaveera Kara, Dhana, Dhanya, Kama Roopa, Kamaruchi, Moha, also Avarana, Jrumbhaka, Sarvanabha, also Santhana and Varuna. You are worthy of receiving these weapons. May you prosper.

V
Viśvāmitra
R
Rāma

FAQs

The tradition links power with purity: the very naming (e.g., Vimala) signals that right use of force must remain ethically ‘unstained’.

The sage continues to confer and identify multiple astras, treating them as distinct sacred forces.

Purity and clarity in wielding authority—power is to be aligned with inner cleanliness and truth.