Gandhamādana-praveśa and the Sudden Storm (गन्धमादनप्रवेशः — चण्डवातवर्षवर्णनम्)
“उस समय सभी देवताओं तथा ऋषियोंने उनकी स्तुति की। उन्हें देखते ही प्रज्वलित कान्तिसे सुशोभित भगवान् अग्निदेवका तेज नष्ट-सा हो गया। वे श्रीहरिके तेजसे तिरस्कृत हो गये। समस्त देवसमुदायके स्वामी एवं वरदायक भगवान् विष्णुका दर्शन करके वज्रधारी इन्द्रने उन्हें हाथ जोड़कर प्रणाम किया और बार-बार मस्तक झुकाया। तदनन्तर वे सारी बातें भगवानसे कह सुनायीं, जिनके कारण उन्हें उस दैत्यसे भय हो रहा था” | २२-- २४ ।। विष्णुरुवाच जानामि ते भयं शक्र दैत्येन्द्रान्नकात् ततः । ऐन्द्रं प्रार्थयते स्थानं तप:सिद्धेन कर्मणा,तब भगवान् विष्णुने कहा--इन्द्र! मैं जानता हूँ, तुम्हें दैत्यराज नरकासुरसे भय प्राप्त हुआ है। वह अपने तपःसिद्ध कर्मोद्वारा इन्द्रपदको लेना चाहता है
tadā sarve devāḥ ṛṣayaś ca tasya stutim akurvan | taṃ dṛṣṭvaiva prajvalita-kāntyā suśobhitaḥ bhagavān agnir iva tejo naṣṭa-sadṛśo babhūva; sa śrī-hareḥ tejasā tiraskṛto 'bhavat | sarva-deva-samūhasya svāmī varadaś ca bhagavān viṣṇuḥ—taṃ dṛṣṭvā vajradhara indraḥ kṛtāñjalir namaskṛtvā punaḥ punaḥ śirasā praṇanāma | tataḥ sa sarvāḥ kathāḥ bhagavate nivedayām āsa, yābhir asau tasmād daityād bhītaḥ | viṣṇur uvāca—jānāmi te bhayaṃ śakra daityendrān narakāt tataḥ | aindraṃ sthānaṃ prārthayate tapaḥ-siddhena karmaṇā ||
Entonces los dioses y los rishis lo alabaron. Pero en cuanto contemplaron al Señor, resplandeciente con fulgor abrasador, hasta el brillo ígneo de Agni pareció desvanecerse, eclipsado por la luz superior de Śrī Hari. Al ver a Viṣṇu, soberano y dador de dones de toda la hueste divina, Indra, portador del vajra, se inclinó con las manos juntas y, una y otra vez, bajó la cabeza en reverencia. Luego expuso al Señor todas las circunstancias que le infundían temor ante aquel demonio. Viṣṇu dijo: “Śakra, conozco tu miedo, nacido del rey de los daityas, Naraka. Con el poder alcanzado por austeridades y obras consumadas, pretende reclamar el puesto de Indra.”
लोगश उवाच
Even the greatest worldly or cosmic authority (Indra) remains subordinate to the Supreme Lord; true security comes from humility and taking refuge in divine order. Power gained through austerity can become ethically dangerous when driven by ambition to usurp rightful roles.
The gods and sages praise the Lord; Viṣṇu’s splendor outshines even Agni. Indra reverently bows and explains his fear of Narakāsura, who—empowered by austerities—aims to seize Indra’s office. Viṣṇu acknowledges Indra’s fear and the demon’s intention.