दिक्पालादि-शिवलोकान्तर-कथनम्
Account of the Dikpālas and Intervening Realms toward Śiva’s Worlds
मार्तण्डभैरवस्तत्र भिन्नो द्वादशधा मुने / शक्तिभिस्तैजसीभिश्च कोटिसंख्याभिरन्वितः ३५।४५ / महाप्रकाशरूपश्च मदारुणविलोचनः / कङ्कोलितरुखण्डेषु नित्यं क्रीडारसोत्सुकः / वर्तते विन्ध्यदर्पारे पारे यस्तन्मयस्थितः
mārtaṇḍabhairavastatra bhinno dvādaśadhā mune / śaktibhistaijasībhiśca koṭisaṃkhyābhiranvitaḥ 35.45 / mahāprakāśarūpaśca madāruṇavilocanaḥ / kaṅkolitarukhaṇḍeṣu nityaṃ krīḍārasotsukaḥ / vartate vindhyadarpāre pāre yastanmayasthitaḥ
Allí, oh Muni, Mārtaṇḍa Bhairava se dividió en doce formas, acompañado por miríadas de śaktis resplandecientes, contadas por koṭis. De naturaleza de gran fulgor, con ojos rojos como Aruṇa en embriaguez, se deleita siempre en el juego entre arboledas de kaṅkolita, y mora al otro lado del umbral de Vindhya, establecido en esa misma esencia.