HomeVamana PuranaAdh. 1Shloka 28
Previous Verse
Next Verse

Vamana Purana — Narada Questions Pulastya, Shloka 28

Narada Questions Pulastya: The Vamana Purana Begins and Satī’s Monsoon Lament

पुलस्त्य उवाच इति वचनमथोग्रं शङ्करात्सा मृडानी ऋतमपि तदसत्यं श्रीमदाकर्ण्य भीता अवनितसमवेक्ष्य स्वामिनो वासकृच्छ्रात् परिवदति सरोषं लज्जयोच्छ्वस्य चोष्म् वम्प्_1.27 देव्युवाच कथं हि देवदेवेश प्रावट्कालो गमिष्यति वृक्षमूले स्थिताया मे सुदुःखेन वदाम्यतः

pulastya uvāca iti vacanamathograṃ śaṅkarātsā mṛḍānī ṛtamapi tadasatyaṃ śrīmadākarṇya bhītā avanitasamavekṣya svāmino vāsakṛcchrāt parivadati saroṣaṃ lajjayocchvasya coṣm VamP_1.27 devyuvāca kathaṃ hi devadeveśa prāvaṭkālo gamiṣyati vṛkṣamūle sthitāyā me suduḥkhena vadāmyataḥ

Pulastya sprach: Als Mṛḍānī jene harten Worte von Śaṅkara vernahm, geriet sie — obgleich sie wahr waren — in Furcht. Den Blick zur Erde gesenkt, bedrückt von der Mühsal eines solchen Aufenthalts, sprach sie zornig und stieß aus Scham heißen Atem aus. Die Göttin sprach: „O Herr der Götter, wie soll für mich die Regenzeit vergehen, da ich am Fuße eines Baumes verweile? Aus großem Kummer rede ich so.“

pulastyaḥPulastya
pulastyaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootpulastya (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular)
uvācasaid
uvāca:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvac (धातु)
Formलिट्-लकारः (Perfect), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
itithus
iti:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootiti (अव्यय)
Formअव्ययम्; इत्यर्थक-निपातः (quotative particle)
vacanamspeech / statement
vacanam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootvacana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular)
athathen
atha:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootatha (अव्यय)
Formअव्ययम्; अनन्तरार्थक-निपातः (then/now)
ugramharsh / fierce
ugram:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootugra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); वचनम् इति विशेषणम्
śaṅkarātfrom Śaṅkara
śaṅkarāt:
Apādāna (अपादान)
TypeNoun
Rootśaṅkara (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन (Singular)
she
:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); सर्वनाम
mṛḍānīMṛḍānī (Pārvatī)
mṛḍānī:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootmṛḍānī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular)
ṛtamtruth
ṛtam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootṛta (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular)
apieven / also
api:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formअव्ययम्; समुच्चय/अपि-कारः (also/even)
tatthat
tat:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); सर्वनाम
asatyamuntrue
asatyam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootasatya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); तद् इति विशेषणम्
śrīmatglorious / revered
śrīmat:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootśrīmat (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); (वचनम्/वाक्यम्) इत्यर्थे
ākarṇyahaving heard
ākarṇya:
Hetu (हेतु)
TypeIndeclinable
Rootā-√kṛ (धातु) (कृदन्त: ल्यप्)
Formक्त्वान्त/ल्यपन्त-अव्ययम् (absolutive/gerund) — “आकर्ण्य” = having heard
bhītāfrightened
bhītā:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootbhīta (कृदन्त: √bhī + क्त)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); क्त-प्रत्ययान्त-विशेषणम्
avanitamlowered (downcast)
avanitam:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootavanita (कृदन्त: ava-√nī + क्त)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); (मुखम्/शिरः) इत्यध्याहारः — “lowered”
samavekṣyahaving looked
samavekṣya:
Pūrvakāla (पूर्वकाल)
TypeIndeclinable
Rootsam-ava-√īkṣ (धातु) (कृदन्त: ल्यप्)
Formल्यपन्त-अव्ययम् (absolutive/gerund) — “समवेक्ष्य” = having looked at / having glanced
svāminaḥof (her) lord
svāminaḥ:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootsvāmin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, षष्ठी (6th/Genitive), एकवचन (Singular)
vāsa-kṛcchrātfrom the hardship of living (there)
vāsa-kṛcchrāt:
Hetu (हेतु)
TypeNoun
Rootvāsa (प्रातिपदिक) + kṛcchra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “वासस्य कृच्छ्रम्” (hardship of dwelling)
parivadatilaments / speaks reproachfully
parivadati:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootpari-√vad (धातु)
Formलट्-लकारः (Present), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
sa-roṣamangrily
sa-roṣam:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeAdjective
Rootsa (प्रातिपदिक/उपपद) + roṣa (प्रातिपदिक)
Formअव्ययीभावः; क्रियाविशेषणवत् — नपुंसकलिङ्गे, द्वितीया, एकवचन; “रोषेण सह” (with anger)
lajjayāwith shame
lajjayā:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootlajjā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, तृतीया (3rd/Instrumental), एकवचन (Singular)
ucchvasyahaving sighed
ucchvasya:
Pūrvakāla (पूर्वकाल)
TypeIndeclinable
Rootud-√śvas (धातु) (कृदन्त: ल्यप्)
Formल्यपन्त-अव्ययम् (absolutive/gerund) — “उच्छ्वस्य” = having sighed / breathing out
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formअव्ययम्; समुच्चयार्थक-निपातः (and)
uṣmamheat / hot breath
uṣmam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootuṣman (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); (उत्सृज्य/मुञ्चन्ती) इत्यध्याहारः
devīthe Goddess
devī:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootdevī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular)
uvācasaid
uvāca:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvac (धातु)
Formलिट्-लकारः (Perfect), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
kathamhow
katham:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootkatham (अव्यय)
Formअव्ययम्; प्रश्नार्थक-क्रियाविशेषणम् (interrogative adverb: how)
hiindeed / for
hi:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roothi (अव्यय)
Formअव्ययम्; हेत्वर्थ/निश्चयार्थक-निपातः (indeed/for)
deva-deva-īśaO Lord of the gods
deva-deva-īśa:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootdeva (प्रातिपदिक) + deva (प्रातिपदिक) + īśa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, सम्बोधन (Vocative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “देवानां देवः, तस्य ईशः” (Lord of the god of gods)
prāvaṭ-kālaḥthe rainy season
prāvaṭ-kālaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootprāvaṭ (प्रातिपदिक) + kāla (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “प्रावृट्-समयः” (rainy-season time)
gamiṣyatiwill pass / will go
gamiṣyati:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootgam (धातु)
Formलृट्-लकारः (Simple Future), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
vṛkṣa-mūleat the root of a tree
vṛkṣa-mūle:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootvṛkṣa (प्रातिपदिक) + mūla (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, सप्तमी (7th/Locative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “वृक्षस्य मूलम्”
sthitāyāḥof (me) standing
sthitāyāḥ:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeAdjective
Rootsthita (कृदन्त: √sthā + क्त)
Formस्त्रीलिङ्गे, षष्ठी (6th/Genitive), एकवचन (Singular); क्त-प्रत्ययान्त; मे इति सम्बन्धः — “of me who am standing”
meof me / my
me:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी (6th/Genitive), एकवचन (Singular); सर्वनाम
su-duḥkhenawith great sorrow
su-duḥkhena:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootsu (उपसर्ग/अव्यय) + duḥkha (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, तृतीया (3rd/Instrumental), एकवचन (Singular); कर्मधारयः — “अतिदुःखेन” (with great sorrow)
vadāmiI speak / I say
vadāmi:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvad (धातु)
Formलट्-लकारः (Present), उत्तमपुरुषः (1st person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
ataḥtherefore
ataḥ:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootataḥ (अव्यय)
Formअव्ययम्; हेत्वर्थक-क्रियाविशेषणम् (therefore/from this)
Pulastya narrating; Devī (Mṛḍānī/Pārvatī) addressing Śiva (Devadeveśa)
ShivaParvati
ShaivismDialogue frame (Pulastya–Nārada)Ascetic hardshipDharma within household/renunciation tensions

{ "primaryRasa": "karuna", "secondaryRasa": "bhayanaka", "rasaIntensity": 0, "emotionalArcPosition": "", "moodDescriptors": [] }

FAQs

Even divine figures model the strain between idealized austerity and lived vulnerability; the passage legitimizes lament without denying truth (ṛta), showing that dharma is negotiated through compassion and endurance, not mere severity.

This is Ākhyāna (embedded narrative) functioning as dharma-upadeśa through character interaction; it is not sarga/pratisarga, but belongs to the Purāṇic didactic narrative mode often grouped under vaṃśānucarita/charita-style storytelling.

‘Tree-root dwelling’ and ‘monsoon’ symbolize exposure and insecurity—tests of tapas. Devī’s downward gaze and heated breath portray the inner alchemy of shame and anger, marking a transitional moment where austerity must be balanced by relational duty (gṛhastha/śakti dimension).