HomeRamayanaYuddha KandaSarga 67Shloka 141

Shloka 141

व्निध्यमन्दरसङ्काशंकाञ्चनाङ्गदभूषणम् ।स्रवन्तंरुधिरंवक्त्राद्वर्षामेघमिवोथतितम् ।।।।

vindhyamandarasaṅkāśaṃ kāñcanāṅgadabhūṣaṇam |

sravantaṃ rudhiraṃ vaktrād varṣāmegham ivotthitam ||

An Gestalt dem Vindhya oder Mandara gleich und mit goldenen Armreifen geschmückt, strömte ihm Blut aus dem Mund, als ergösse ein Regenwolkenbruch seinen Guss.

विन्ध्यमन्दर-सङ्काशम्resembling Vindhya and Mandara (mountains)
विन्ध्यमन्दर-सङ्काशम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeAdjective
Rootविन्ध्य+मन्दर+सङ्काश (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; समासः (विन्ध्य-मन्दर) इतरेतर-द्वन्द्व + सङ्काश (उपमान-तत्पुरुष/कर्मधारयार्थ)
काञ्चनाङ्गद-भूषणम्adorned with golden armlets
काञ्चनाङ्गद-भूषणम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeAdjective
Rootकाञ्चन+अङ्गद+भूषण (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; समासः काञ्चनानि अङ्गदानि (कर्मधारय) तैः भूषणम् (तृतीया-तत्पुरुष)
स्रवन्तम्flowing
स्रवन्तम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeVerb
Rootस्रु (धातु)
Formवर्तमान-कृदन्त (शतृ), पुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
रुधिरम्blood
रुधिरम्:
कर्म (Karma/Object; what is flowing)
TypeNoun
Rootरुधिर (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
वक्त्रात्from the mouth
वक्त्रात्:
अपादान (Apādāna/Source)
TypeNoun
Rootवक्त्र (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन
वर्षामेघम्a rain-cloud
वर्षामेघम्:
उपमान (Upamāna)
TypeNoun
Rootवर्षा+मेघ (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; समासः वर्षायाः मेघः (षष्ठी-तत्पुरुष)
इवlike
इव:
सम्बन्ध (Comparison marker)
TypeIndeclinable
Rootइव (अव्यय)
Formउपमा-अव्यय (particle of comparison)
उत्थितम्risen; emerging
उत्थितम्:
कर्म (Karma/Object)
TypeAdjective
Rootउत्+स्था (धातु)
Formभूतकृदन्त (क्त), पुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन

(Kumbhakarna) Adorned with gold armlets, blood flowing from his mouth was like a rain cloud showering from Vindhya or Mandara mountain.

K
Kumbhakarṇa
V
Vindhya
M
Mandara

FAQs

The verse underscores the cost of adharma in war: violence and arrogance culminate in suffering, even for the powerful.

A vivid description of Kumbhakarṇa’s terrifying, wounded state as he continues fighting.

Implicitly, endurance (titikṣā) is shown—yet detached from righteousness it becomes mere ferocity; dharma requires both strength and right intent.