Previous Verse
Next Verse

Shloka 16

भरद्वाजाश्रम-समागमः / Meeting Bharadvaja at the Hermitage

Homeward Blessings

मारीचदर्शनंचैवसीतोन्मधनमेव च ।कबन्धदर्शनंचैवसम्पाभिगमनंतथा ।।6.127.11।।सुग्रीवेण च तेसख्यंयथावालीहतस्त्वया ।मार्गणंचैववैदेह्याःकर्मवातात्मजस्य च ।।6.127.12।।विदितायां च सीतायांनलसेतुर्यथाकृतः ।यथाचादीपितालङ्काप्रहृष्टैर्हरियूथपैः ।।6.127.13।।सपुत्रबान्दवामात्यःसबलःसहावाहनः ।यथा च निहतःसंख्येरावणोबलदर्पितः ।।6.127.14।।यथा च निहतेतस्मिन् रावणेदेवकण्टके ।समागमश्चत्रिदशैर्यथादत्तश्चतेवरः ।।6.127.15।।सर्वंममैतद्विदितंतपसाधर्मवत्सल ।सम्पतन्ति च मेशिष्याःप्रवृत्ताख्याःपुरीमितः ।।6.127.16।।

mārīcadārśanaṃ caiva sītonmathanam eva ca | kabandhadarśanaṃ caiva sampābhigamanaṃ tathā ||

sugrīveṇa ca te sakhyaṃ yathā vālī hatas tvayā | mārgaṇaṃ caiva vaidehyāḥ karma vātātmajasya ca ||

viditāyāṃ ca sītāyāṃ nalasetūr yathā kṛtaḥ | yathā cādīpitā laṅkā prahṛṣṭair hariyūthapaiḥ ||

saputra-bāndhavāmātyaḥ sabalaḥ sahavāhanaḥ | yathā ca nihataḥ saṅkhye rāvaṇo baladarpitaḥ ||

yathā ca nihate tasmin rāvaṇe devakaṇṭake | samāgamaś ca tridaśair yathā dattaś ca te varaḥ ||

sarvaṃ mamaitad viditaṃ tapasā dharmavatsala | sampatanti ca me śiṣyāḥ pravṛttākhyāḥ purīm itaḥ ||

All dies weiß ich, o du, der du das Dharma liebst, durch die Kraft meiner Askese: deine Begegnung mit Mārīca; dein Suchen und das aufgewühlte Leid um Sītā; den Anblick Kabandhas; deinen Gang zu Sampā; deine Freundschaft mit Sugrīva und wie du Vālī erschlugst; die Suche nach Vaidehī und die Taten des Sohnes des Windgottes; wie Sītā erkannt und gefunden wurde; wie Nala die Brücke erbaute; wie Laṅkā von den frohlockenden Anführern der Affenheere in Brand gesetzt wurde; wie Rāvaṇa, stolz auf seine Kraft, in der Schlacht fiel samt Söhnen, Verwandten, Ministern, Heeren und Wagen; und wie, nachdem jener Rāvaṇa, ein Dorn für die Devas, getötet war, die Devas sich versammelten und dir eine Gnade gewährten. Auch meine Schüler, die Ereignisse melden, sind aus der Stadt hierher gekommen.

सर्वम्all (this)
सर्वम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootसर्व (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति (Accusative/कर्म), एकवचन
ममof me / my
मम:
Sambandha (सम्बन्ध/षष्ठी)
TypeNoun
Rootअस्मद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी-विभक्ति (Genitive/सम्बन्ध), एकवचन; सर्वनाम
एतत्this
एतत्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootएतद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति (Accusative), एकवचन; सर्वनाम
विदितम्known
विदितम्:
Karma (कर्म) / Predicative (विधेय)
TypeVerb
Root√विद् (धातु) + क्त (कृदन्त-प्रत्यय)
Formक्त-प्रत्ययान्त भूतकर्मणि कृदन्त (past passive participle); नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; (अस्ति) इति लुप्त-क्रिया
तपसाby penance
तपसा:
Karana (करण)
TypeNoun
Rootतपस् (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (Instrumental/करण), एकवचन
धर्मवत्सलO lover of dharma
धर्मवत्सल:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootधर्मवत्सल (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सम्बोधन-विभक्ति (Vocative/सम्बोधन), एकवचन; विशेषणवत् संबोधन
सम्पतन्तिarrive / come flying
सम्पतन्ति:
Kriya (क्रिया)
TypeVerb
Rootसम् + √पत् (धातु)
Formलट्-लकार (Present), प्रथमपुरुष, बहुवचन; परस्मैपद
and
:
Sambandha (सम्बन्ध/समुच्चय)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चय-अव्यय (conjunction)
मेmy
मे:
Sambandha (सम्बन्ध/षष्ठी)
TypeNoun
Rootअस्मद् (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी-विभक्ति (Genitive), एकवचन; सर्वनाम
शिष्याःdisciples
शिष्याः:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootशिष्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति (Nominative/कर्ता), बहुवचन
प्रवृत्ताख्याःcalled ‘Pravṛtta’
प्रवृत्ताख्याः:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootप्रवृत्त + आख्य (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (प्रवृत्ता इति आख्याः = ‘named/known as Pravṛttāḥ’); पुंलिङ्ग, प्रथमा, बहुवचन; शिष्याः इति विशेषण
पुरीम्the city
पुरीम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootपुरी (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति (Accusative/कर्म), एकवचन
इतःfrom here
इतः:
Apadana (अपादान)
TypeIndeclinable
Rootइतस् (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्यय (ablatival adverb: ‘from here’)

"This irreproachable wife of yours was abducted by Ravana while you were engaged with the protection of all ascetics and entrusted with the care of brahmanas."

B
Bharadvāja
R
Rāma
S
Sītā (Vaidehī)
M
Mārīca
K
Kabandha
S
Sampā
S
Sugrīva
V
Vālī
H
Hanūmān (Vātātmaja)
N
Nala
N
Nalasetu (bridge)
L
Laṅkā
R
Rāvaṇa
T
Tridaśas (gods)

FAQs

Dharma is portrayed as a coherent moral order witnessed by tapas and the gods: righteous effort, truthful purpose, and disciplined alliance culminate in the downfall of adharma.

At Bharadvāja’s hermitage, the sage recounts (as already known to him) the major milestones of Rāma’s journey—from crisis to alliance, discovery, bridge-building, and victory—ending with news arriving from the city.

Rāma’s dharma-niṣṭhā (steadfastness in righteousness): despite suffering, he follows rightful means—seeking counsel, forming alliances, and acting with restraint and purpose.