Previous Verse
Next Verse

Shloka 27

Rukmāṅgada–Vāmadeva Saṃvāda: Ahimsa, Hunting, and the Fruit of Dvādaśī-Bhakti

निम्बवृक्षैश्च बहुशस्तथाम्रैर्लोध्रपादपैः । परिपक्वफलैर्नम्रैः खगारूढैः समावृतम् ॥ २७ ॥

nimbavṛkṣaiśca bahuśastathāmrairlodhrapādapaiḥ | paripakvaphalairnamraiḥ khagārūḍhaiḥ samāvṛtam || 27 ||

Jener Ort war ringsum von vielen Neem-Bäumen umschlossen, ebenso von Mango- und Lodhra-Bäumen; ihre Zweige neigten sich unter vollreifen Früchten, und Vögel saßen lebendig auf den Ästen.

निम्ब-वृक्षैःwith neem trees
निम्ब-वृक्षैः:
करण (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootनिम्ब (प्रातिपदिक) + वृक्ष (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति (करण/सह), बहुवचन; Tatpuruṣa (षष्ठी-तत्पुरुषः) ‘निम्बस्य वृक्षाः’
and
:
समुच्चय (Conjunctive/समुच्चय)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चय-अव्यय (conjunction)
बहुशःin many ways / abundantly
बहुशः:
क्रियाविशेषण (Adverbial/क्रियाविशेषण)
TypeIndeclinable
Rootबहुशः (अव्यय)
Formक्रियाविशेषण-अव्यय (adverb)
तथाalso
तथा:
सम्बन्ध (Relation/सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootतथा (अव्यय)
Formसमुच्चय/उपमानार्थ-अव्यय (also/likewise)
आम्रैःwith mango trees
आम्रैः:
करण (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootआम्र (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन
लोध्र-पादपैःwith lodhra trees
लोध्र-पादपैः:
करण (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootलोध्र (प्रातिपदिक) + पादप (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन; Tatpuruṣa (षष्ठी-तत्पुरुषः) ‘लोध्रस्य पादपाः’
परिपक्व-फलैःwith ripe fruits
परिपक्व-फलैः:
करण (Instrument/करण)
TypeNoun
Rootपरि + पक्व (कृदन्त/प्रातिपदिक) + फल (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन; कर्मधारयः ‘परिपक्वानि फलानि’
नम्रैःbent down (drooping)
नम्रैः:
विशेषण (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootनम्र (प्रातिपदिक)
Formत्रिलिङ्ग-विशेषण; अत्र नपुंसकलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन (फलैः इति विशेष्येण सह)
खग-आरूढैःoccupied by birds
खग-आरूढैः:
विशेषण (Qualifier/विशेषण)
TypeAdjective
Rootखग (प्रातिपदिक) + आरूढ (कृदन्त; आ√रुह्)
Formनपुंसकलिङ्ग, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन; Tatpuruṣa (तृतीया-तत्पुरुषः) ‘खगैः आरूढानि’ (mounted/occupied by birds)
समावृतम्was surrounded/covered
समावृतम्:
विधेय-विशेषण (Predicative adjective/विधेय)
TypeAdjective
Rootसम् + आ√वृ (धातु) → समावृत (कृदन्त, भूतकर्मणि)
Formभूतकर्मणि कृदन्त (past passive participle), नपुंसकलिङ्ग, प्रथमा/द्वितीया, एकवचन; (स्थानम्/वनम् इत्यादि) विशेषणम्

Narada (tirtha-mahatmya narration within Uttara-Bhaga context)

Vrata: none

Primary Rasa: adbhuta

Secondary Rasa: shanta

FAQs

The verse marks a sacred kṣetra/tīrtha by describing auspicious natural features—fruit-laden trees and birds—signs of fertility, purity, and sattva that traditionally accompany holy places.

While not a direct bhakti injunction, it supports bhakti practice by portraying a serene, life-filled setting conducive to pilgrimage, darśana, japa, and worship—outer sacredness reflecting inner devotion.

No explicit Vedāṅga teaching is stated; the verse aligns more with tīrtha-māhātmya style—using lakṣaṇa (auspicious indicators) of a sacred site rather than grammar, astrology, or ritual procedure.