Dambhodbhava, Nara-Nārāyaṇa, and the Counsel to Abandon Hubris
Udyoga-parva 94
त्वन्मुखानकरोद् राजन् न च त्वामत्यवर्तत | पुत्रोंसहित आपने ही युधिष्ठिरको यहाँसे निकालकर इन्द्रप्रसथ्थका निवासी बनाया। वहाँ रहकर उन्होंने समस्त राजाओंको अपने वशमें किया और उन्हें आपका मुखापेक्षी बना दिया। राजन! तो भी युधिष्ठिरने कभी आपकी आज्ञाका उल्लंघन नहीं किया || ५७ ह || तस्यैवं वर्तमानस्य सौबलेन जिहीर्षता
tvam mukhān akarod rājan na ca tvām atyavartata | putraiḥ sahitaḥ āpanneva yudhiṣṭhiram ihātaḥ niṣkāsya indraprasthasya nivāsinaṃ akaroḥ | tatra sthitvā sa sarvarājñāṃ vaśe kṛtvā tān tava mukhāpekṣīn akaroḥ | rājan tathāpi yudhiṣṭhiro na kadācit tava ājñām ullaṅghitavān || tasyaivaṃ vartamānasya saubalenābhijihīrṣatā
Vaiśampāyana sprach: „O König, er handelte nur mit deiner Billigung und überschritt dich niemals. Du selbst hast—zusammen mit deinen Söhnen—Yudhiṣṭhira von hier fortgeschickt und ihn zum Bewohner Indraprasthas gemacht. Dort brachte er alle Könige unter seinen Einfluss und ließ sie auf dich als die entscheidende Autorität blicken. Und dennoch, o König, hat Yudhiṣṭhira niemals deinen Befehl verletzt. Während er so handelte, trachtete der Sohn Śubalas danach, an sich zu reißen …“
वैशम्पायन उवाच
Even when empowered and successful, a righteous ruler (Yudhiṣṭhira) restrains himself within legitimate authority and does not violate the king’s command; dharma includes disciplined obedience and respect for established order.
Vaiśampāyana reminds the king that Yudhiṣṭhira acted with the king’s sanction: he was sent to Indraprastha, gained influence over other rulers, yet never disobeyed. The verse then turns toward the next development: Śakuni (Saubala) becomes intent on seizing advantage, foreshadowing escalating conflict.