Adhyāya 166: Kṛtaghna-doṣa (कृतघ्नदोषः) — the fault of ingratitude and the limits of expiation
श्वृवराहखरान् हत्वा शौद्रमेव व्रतं चरेत् मार्जारचाषमण्डूकान् काकं व्यालं च मूषिकम्
śvṛvarāhakhārān hatvā śūdram eva vrataṃ caret mārjāracāṣamaṇḍūkān kākaṃ vyālaṃ ca mūṣikam
Bhīṣma sprach: „Hat man den Eber und den Esel getötet, so soll man die dem Śūdra eigene Observanz (vrata) auf sich nehmen. Ebenso, wenn man die Katze, den cāṣa-Vogel, den Frosch, die Krähe, die Schlange und die Maus getötet hat, soll man ebenso verfahren.“
भीष्म उवाच