Śalya Appointed as Karṇa’s Sārathi; Discourse on Praise, Blame, and Beneficial Counsel (कर्णस्य शल्यसारथ्यं तथा स्तवनिन्दाविचारः)
किरन् शतशतान्येव गौतमो5नुययौ तदा । मान्यवर नरेश! धृष्टद्युम्नके रथको वहाँसे भागते देख कृपाचार्यने सैकड़ों बाणोंकी वर्षा करते हुए उनका पीछा किया
sañjaya uvāca | kiran śataśatāny eva gautamo 'nuyayau tadā | mānyavara nareśa! dhṛṣṭadyumnake rathako vahāṃse bhāgate dekha kṛpācāryane saikṛoṃ bāṇoṃkī varṣā karate hue unakā pīchā kiyā |
Sañjaya sprach: „O ehrwürdiger König, als Gautama (Kṛpācārya) sah, wie der Wagenlenker von Dhṛṣṭadyumnas Streitwagen von dort floh, setzte er ihm sogleich nach und überschüttete ihn mit Hunderten und Aberhunderten von Pfeilen.“
संजय उवाच