धृतराष्ट्र–संजय संवादः: कर्ण–घटोत्कचयोर्निशायुद्धवर्णनम्
Dhṛtarāṣṭra–Sañjaya Dialogue: Description of the Night Engagement of Karṇa and Ghaṭotkaca
अपदविद्धैर्बभौ भूमिगग्रहैद्यौरिव शारदी । बहुत-से अनुकर्ष, उपासंग, पताका, ध्वज, सजावटकी सामग्री, बैठक, ईषादण्ड, बन्धनरज्जु, टूटे-फ़ूटे पहिये, विचित्र धुरे, नाना प्रकारके जुए, जोत, लगाम, धनुष-बाण, हाथीकी रंगीन झूल, हाथीकी पीठपर बिछाये जानेवाले गलीचे, परिघ, अंकुश, शक्ति, भिन्दिपाल, तरकश, शूल, फरसे प्रास, तोमर, कुन्त, डंडे, शतघ्नी, भुशुण्डी, खड्ग, परशु, मुसल, मुद्गर, गदा, कुणप, सोनेके चाबुक, गजराजोंके घण्टे, नाना प्रकारके हौदे और जीन, माला, भाँति-भाँतिके अलंकार तथा बहुमूल्य वस्त्र रणभूमिमें सब ओर बिखरे पड़े हैं। भरतश्रेष्ठ! इनके द्वारा यह भूमि नक्षत्रोंद्वारा शरद-ऋतुके आकाशकी भाँति सुशोभित हो रही है
apadaviddhair babhau bhūmir gagrahair dyaur iva śāradī | bahu-śo'nukarṣopāsaṅga-patākā-dhvaja-sajāvaṭa-sāmagrī-niṣadya-īṣā-daṇḍa-bandhana-rajjūnām | bhagna-bhinnacakra-vicitra-dhurā-nānā-yuga-yota-lagāma-dhanur-bāṇa-hastiraṅga-jhūla-hastipṛṣṭha-śayyā-galīca-parighāṅkuśa-śakti-bhindipāla-tūṇīra-śūla-phaṛśa-prāsa-tomara-kunta-daṇḍa-śataghnī-bhuśuṇḍī-khaḍga-paraśu-musala-mudgara-gadā-kuṇapa-hiraṇmaya-cābuka-gajarāja-ghaṇṭā-nānā-hauda-jīna-mālā-nānālaṅkāra-bahumūlya-vastrāṇi raṇabhūmau sarvataḥ prakīrṇāni | bharataśreṣṭha! ebhir iyaṃ bhūmir nakṣatrair iva śarad-ṛtāv ākāśaṃ suśobhitā bhavati ||
Śrī Kṛṣṇa sprach: „Das Schlachtfeld glänzte von unzähligen verstreuten Waffen und Kriegsgeräten, wie der Herbsthimmel von Sternen glänzt. Überall lagen Zugseile und Geschirr, Banner und Standarten, Beschläge und Schmuck, Sitze und Deichselstangen, Bindestricke, zerbrochene Räder, seltsame Achsen, vielerlei Joche, Zügel und Gebisse, Bögen und Pfeile; die bunten Zierden der Elefanten, Satteldecken und Teppiche; Keulen und Treibhaken; Speere, bhindipālas, Köcher, Dreizacke, Äxte, Lanzen, tomaras, kunta-Speere, Stäbe, śataghnīs, bhuśuṇḍīs, Schwerter, Beile, Stößel, Hämmer, Streitkolben und andere Waffen; goldene Peitschen, Glocken herrlicher Elefanten, mancherlei Howdahs und Sättel, Girlanden, vielfältiger Schmuck und kostbare Gewänder. O Bester der Bhāratas, durch all dies war die Erde geschmückt—wie der sternbesäte Herbsthimmel.“
श्रीकृष्ण उवाच
The verse offers a stark aestheticized image of war’s residue: the earth ‘adorned’ by broken weapons and gear like a starry autumn sky. The ethical undertone is the contrast between poetic beauty and the grim reality of destruction, prompting reflection on impermanence and the true cost of kṣatriya conflict.
Śrī Kṛṣṇa describes the battlefield after intense fighting: chariot parts, elephant equipment, banners, and many kinds of weapons lie scattered everywhere. He compares the ground glittering with these objects to the autumn sky filled with stars.