अध्याय १४८ — कर्णप्रभावः, धृष्टद्युम्नस्य विरथता, तथा घटोत्कच-आह्वानम्
Chapter 148: Karṇa’s Pressure, Dhṛṣṭadyumna Unhorsed, and the Summoning of Ghaṭotkaca
त्वदीया जह्॒षुर्योधा: पार्थनाशान्नराधिप । नरेश्वर! श्रीकृष्णद्वारा अन्धकारकी सृष्टि होनेपर सूर्यदेव अस्त हो गये, ऐसा मानते हुए आपके योद्धा अर्जुनका विनाश निकट देख हर्षमग्न हो गये
tvadīyā jaharṣur yodhāḥ pārthanāśān narādhipa | nareśvara śrīkṛṣṇadvārā andhakārasya sṛṣṭiḥ bhūtvā sūryadevo 'staṃ gata iti manyamānāḥ tava yodhā arjunasya vināśaṃ nikaṭaṃ dṛṣṭvā harṣamaghnā babhūvuḥ |
Sañjaya sprach: O König, als durch Śrī Krishna Finsternis entstand, meinten deine Krieger, die Sonne sei untergegangen. In der Überzeugung, Arjunas Vernichtung stehe unmittelbar bevor, gerieten sie in Jubel—und es zeigt sich, wie im Krieg der Sieg oft nicht nach Gerechtigkeit bemessen wird, sondern nach der erwarteten Niederstreckung eines furchtbaren Gegners.
संजय उवाच