Chapter 51: Saṃdhyākāla-saṃhāra
Evening Withdrawal after Arjuna’s Counter-Advance
विराट: सह पुत्रेण धृष्टद्युम्नश्व पार्षत: । भीमश्न केकयाश्रैव सात्यकिश्नू विशाम्पते,राजन! तब पुत्रसहित विराट, द्रुपदकुमार धृष्टद्युम्मन, भीमसेन, पाँचों भाई केकयराजकुमार तथा सात्यकि-ये पाण्डव-पक्षके महान् धनुर्धर दस महारथी अभिमन्युकी रक्षाके लिये रथोंद्वारा तुरंत वहाँ दौड़े आये
sañjaya uvāca |
virāṭaḥ saha putreṇa dhṛṣṭadyumnaś ca pārṣataḥ |
bhīmaś ca kekayāś caiva sātyakiś ca viśāmpate ||
rājan, tadā putra-sahitaḥ virāṭaḥ, drupada-kumāraḥ dhṛṣṭadyumnaḥ, bhīmasenaḥ, kekaya-rāja-kumāraḥ (pañca), tathā sātyakiḥ—ete pāṇḍava-pakṣasya mahā-dhanurdharā daśa mahā-rathāḥ abhimanyor rakṣārthaṃ rathaiḥ tūrṇaṃ tatra dhāvamānāḥ samupāyayuḥ |
Sañjaya sprach: »O Herr der Menschen, Virāṭa mit seinem Sohn, und Dhṛṣṭadyumna, der Sohn des Pārṣata (Drupada), und Bhīma, und die Fürsten von Kekaya, und Sātyaki—diese zehn großen Wagenkämpfer, mächtige Bogenschützen auf Seiten der Pāṇḍavas, lenkten ihre Streitwagen eilends an jenen Ort, um Abhimanyu zu schützen. Die Szene betont die Pflicht des Kṣatriya, einen Gefährten in Gefahr zu bewahren, und den gemeinsamen Entschluss, ihre Sache durch treuen Schutz zu wahren statt durch Verlassen.«
संजय उवाच
In the midst of war, dharma for kṣatriyas includes steadfast protection of comrades and fulfilling one’s duty without desertion; the verse highlights solidarity and responsibility toward a vulnerable ally (Abhimanyu).
Sañjaya reports to Dhṛtarāṣṭra that leading Pāṇḍava-side warriors—Virāṭa with his son, Dhṛṣṭadyumna, Bhīma, the Kekaya princes, and Sātyaki—rush by chariot to the battlefield location to safeguard Abhimanyu.