(त्रीणि धारयते नित्यं कमण्डलुमतन्द्रित: । एकमाचमनार्थाय एकं॑ वै पादधावनम् । एकं शौचविधानार्थमित्येतत् त्रितयं तथा ।॥) वह आलस्य छोड़कर सदा तीन कमण्डलु धारण करे। एक आचमनके लिये, दूसरा पैर धोनेके लिये और तीसरा शौच-सम्पादनके लिये। इस प्रकार कमण्डलु धारणके ये तीन प्रयोजन हैं ।। अधीत्याध्यापनं कुर्यात् तथा यजनयाजने । दान॑ प्रतिग्रहं वापि षड्गुणां वृत्तिमाचरेत्,ब्राह्मणफो अध्ययन-अध्यापन, यजन-याजन और दान तथा प्रतिग्रह--इन छः: वृत्तियोंका आश्रय लेना चाहिये
Vāyudeva uvāca—trīṇi dhārayate nityaṃ kamaṇḍalum atandritaḥ | ekam ācamana-arthāya, ekaṃ vai pāda-dhāvanam | ekaṃ śauca-vidhāna-artham ity etat tritayaṃ tathā || adhītyādhyāpanaṃ kuryāt tathā yajana-yājane | dānaṃ pratigrahaṃ vāpi ṣaḍ-guṇāṃ vṛttim ācaret ||
Vāyudeva sprach: „Ein Mensch soll, nachdem er die Trägheit abgestreift hat, stets drei kamaṇḍalu (Wassergefäße) bei sich tragen. Eines ist für das ācaman—das reinigende Schlürfen von Wasser; eines für das Waschen der Füße; und eines für die leibliche Reinlichkeit. Dies sind die drei Zwecke des kamaṇḍalu. Ebenso soll man nach den sechs brahmanischen Pflichten leben: lernen und lehren, Opfer darbringen und für andere als Opferpriester amtieren, Gaben geben und Gaben annehmen.“
वायुदेव उवाच
The verse teaches disciplined daily conduct rooted in purity and duty: maintain practical means for ritual and bodily cleanliness (three kamaṇḍalus for ācamana, foot-washing, and śauca), and follow the sixfold Brahminical obligations—study/teach, sacrifice/officiate, give/accept—so that livelihood and learning remain aligned with dharma.
Vāyudeva is instructing proper dharmic practice, giving concrete rules of conduct and livelihood. The focus is not on battlefield action but on ethical-ritual guidance: how a disciplined person (especially a Brahmin/ascetic) should organize daily life and duties.