Adhyāya 71: Kaca and the Saṃjīvanī-vidyā
Devayānī–Śukra Episode
(अन्यथा सन्तमात्मानमन्यथा सत्सु भाषते | स पापेनावृतो मूर्ख: स्तेन आत्मापहारकः ।।) जिसका स्वरूप तो अन्य प्रकारका है, किंतु जो सत्पुरुषोंक सामने उसका अन्य प्रकारसे ही परिचय देता है, अर्थात् जो पापात्मा होते हुए भी अपनेको धर्मात्मा कहता है, वह मूर्ख, पापसे आवृत, चोर एवं आत्मवंचक है। ऋषि: कश्चिदिहागम्य मम जन्माभ्यचोदयत् | (ऊर्ध्वरेता यथासि त्वं कुतस्त्येयं शकुन्तला । पुत्री त्वत्त: कथं जाता सत्य मे ब्रूहि काश्यप ।।) तस्मै प्रोवाच भगवान् यथा तच्छूणु पार्थिव,पृथ्वीपते! एक दिन किसी ऋषिने यहाँ आकर मेरे जन्मके सम्बन्धमें मुनिसे पूछा --'कश्यपनन्दन! आप तो ऊथ्वरेता ब्रह्मचारी हैं, फिर यह शकुन्तला कहाँसे आयी? आपसे पुत्रीका जन्म कैसे हुआ? यह मुझे सच-सच बताइये।” उस समय भगवान् कण्वने उससे जो बात बतायी, वही कहती हूँ, सुनिये
anyathā santam ātmānam anyathā satsu bhāṣate | sa pāpenāvṛto mūrkhaḥ stena ātmāpahārakaḥ || ṛṣiḥ kaścid ihāgamya mama janmābhyacodayat | ūrdhvaretā yathāsi tvaṁ kutas tyeyaṁ śakuntalā | putrī tvattaḥ kathaṁ jātā satyaṁ me brūhi kāśyapa || tasmai provāca bhagavān yathā tac chṛṇu pārthiva | pṛthvīpate ||
Wer in seinem wahren Wesen das eine ist, sich aber vor den Tugendhaften anders darstellt—wer, obwohl sündig, sich als rechtschaffen ausgibt—der ist ein Tor, von Sünde umhüllt, ein Dieb und Betrüger, der sein eigenes Selbst beraubt. Einst kam ein gewisser Weiser hierher und befragte den Asketen nach meiner Geburt: «O Sohn des Kaśyapa, du bist als ūrdhvaretas bekannt, als Brahmacārī, der seine Lebenskraft zügelt; woher also ist diese Śakuntalā gekommen? Wie konnte von dir eine Tochter geboren werden? Sage mir die Wahrheit, o Kaśyapa.» Ihm antwortete der ehrwürdige Kaṇva, wie es sich in Wahrheit verhielt. O König, Herr der Erde, höre diesen Bericht.
दुष्यन्त उवाच
The verse condemns hypocrisy: presenting oneself as righteous while being sinful is self-deception and moral theft. Ethical integrity requires that one’s inner character and outward claims align, especially before the virtuous.
Duṣyanta frames an ethical point about false self-presentation, then recounts how an unnamed sage questioned Kaṇva about Śakuntalā’s origin—since Kaṇva is described as an ūrdhvaretas (strict celibate). Duṣyanta says Kaṇva answered truthfully, and invites the king to hear that account.