अथोत्तड़कस्तं तथेत्युक्त्वा प्राइ़मुख उपविश्य सुप्रक्षालितपाणिपादवदनो निःशब्दाभिरफेनाभिरनुष्णाभि्वद्गताभिरद्धिस्त्रि.. पीत्वा द्विः परिमृज्य खान्यद्धिरुपस्पृश्य चान्त:पुरं प्रविवेश,तत्पश्चात् उत्तंक राजासे “ठीक है” ऐसा कहकर हाथ, पैर और मुँह भलीभाँति धोकर पूर्वाभिमुख हो आसनपर बैठे और हृदयतक पहुँचनेयोग्य शब्द तथा फेनसे रहित शीतल जलके द्वारा तीन बार आचमन करके उन्होंने दो बार अँगूठेके मूल भागसे मुख पोंछा और नेत्र, नासिका आदि इन्द्रिय-गोलकोंका जलसहित अंगुलियोंद्वारा स्पर्श करके अन्तःपुरमें प्रवेश किया
athottadakas taṃ tathety uktvā prāṅmukha upaviśya suprakṣālitapāṇipādavadano niḥśabdābhir aphēnābhir anuṣṇābhir udakābhir āhṛdibhir adbhis triḥ pītvā dviḥ parimṛjya khāny adbhir upaspṛśya cāntaḥpuraṃ praviveśa | tatpaścāt uttanka rājāse “ṭhīk hai” iti uktvā hasta-pādayoḥ mukhaṃ ca bhalībhānti dhotvā pūrvābhimukha āsanopaviṣṭaḥ hṛdaya-tak pahuṃcane-yogya śabda tathā phena-se rahita śītala jala ke dvārā trir ācamana kṛtvā dviḥ aṅguṣṭha-mūlena mukhaṃ parimṛjya netra-nāsikādy indriya-golakān jala-sahita aṅgulībhiḥ spṛṣṭvā antaḥpure praviśati
Darauf erwiderte Uttadaka: „So sei es“, setzte sich nach gründlichem Waschen von Händen, Füßen und Gesicht ostwärts gewandt nieder. In völliger Stille vollzog er das ācamana dreimal mit kühlem Wasser — ohne Schaum und ohne Laut — und schlürfte so, dass es bis zur Herzgegend reichte. Zweimal wischte er den Mund mit der Daumenwurzel, berührte mit wasserbenetzten Fingern die Öffnungen der Sinne (wie Augen und Nasenlöcher) und trat dann in die inneren Gemächer ein.
राम उवाच
The verse highlights disciplined purity and restraint: before entering a private/sacred space, one should cleanse the body, perform ācamana quietly and correctly, and thereby cultivate inner composure alongside outward cleanliness.
Uttadaka agrees (“so be it”), sits facing east, washes hands/feet/face, performs ācamana three times with cool, foamless, silent water, wipes his mouth, ritually touches the sense-openings with water, and then enters the inner apartments.