Next Verse

Shloka 1

Devas Praise Śiva; Gaṇeśa Manifests as Vighneśvara and Receives the Primacy of Worship

इति श्रीलिङ्गमहापुराणे पूर्वभागे देवस्तुतिर्नाम चतुरधिकशततमो ऽध्यायः सूत उवाच यदा स्थिताः सुरेश्वराः प्रणम्य चैवमीश्वरम् तदांबिकापतिर् भवः पिनाकधृङ् महेश्वरः

iti śrīliṅgamahāpurāṇe pūrvabhāge devastutirnāma caturadhikaśatatamo 'dhyāyaḥ sūta uvāca yadā sthitāḥ sureśvarāḥ praṇamya caivamīśvaram tadāṃbikāpatir bhavaḥ pinākadhṛṅ maheśvaraḥ

So beginnt im Śrī Liṅga-Mahāpurāṇa, im Pūrvabhāga, das hundertfünfte Kapitel mit dem Namen „Der Lobpreis der Devas“. Sūta sprach: Als die Herren der Götter so dastanden und sich in Ehrfurcht vor Īśvara verneigten, da offenbarte sich Bhava—Mahādeva, Träger des Pināka-Bogens, Herr der Ambikā (Śakti)—vor ihnen als der höchste Pati, der die pāśa (Fesseln) der paśu (Seelen) löst.

itithus
iti:
śrī-liṅga-mahāpurāṇein the auspicious Liṅga Mahāpurāṇa
śrī-liṅga-mahāpurāṇe:
pūrva-bhāgein the first section (Pūrvabhāga)
pūrva-bhāge:
deva-stutiḥ-nāmanamed “Hymn of the Devas”
deva-stutiḥ-nāma:
catur-adhika-śatatamaḥ adhyāyaḥthe 105th chapter
catur-adhika-śatatamaḥ adhyāyaḥ:
sūta uvācaSūta said
sūta uvāca:
yadāwhen
yadā:
sthitāḥstood/assembled
sthitāḥ:
sura-īśvarāḥthe lords among the devas
sura-īśvarāḥ:
praṇamyahaving bowed/prostrated
praṇamya:
caand
ca:
evamthus
evam:
īśvaramto the Lord (Īśvara)
īśvaram:
tadāthen
tadā:
ambikā-patiḥthe Lord/consort of Ambikā (Śakti/Umā)
ambikā-patiḥ:
bhavaḥBhava (Śiva)
bhavaḥ:
pināka-dhṛkbearer of the Pināka bow
pināka-dhṛk:
maheśvaraḥMahā-īśvara, the Great Lord
maheśvaraḥ:

Suta

S
Shiva
M
Maheshvara
B
Bhava
A
Ambika (Shakti/Parvati)
D
Devas

FAQs

It frames the Devas’ reverent approach (praṇāma and stuti) as the doorway by which Īśvara becomes manifest—implying that humble devotion and recognition of Śiva as Pati are foundational to Liṅga-upāsanā.

Śiva is presented as Īśvara/Maheśvara—Bhava, the supreme Lord (Pati), inseparable from Śakti as Ambikāpati, and the One whose presence responds to the Devas’ surrender, indicating His sovereignty and grace.

Praṇāma (prostration) and stuti (hymnic praise) are highlighted as core devotional disciplines that align the paśu toward the Pati—serving as a preparatory limb for Śaiva worship and Pāśupata-oriented inner surrender.