Mantrarāja-sādhana Prakāra & Tripurā/Lalitā–Kāmākṣī Tattva
Lalitopākhyāna Context
इति श्रीब्रह्माण्डमहापुराणे उत्तरभागे हयग्रीवागस्त्यसंवादे ललितोपाख्याने मन्त्रराजसाधनप्रकारकथनन्नामाष्टत्रिंशो ऽध्यायः अगस्त्य उवाच अनाद्यनन्तमव्यक्तं व्यक्तानामादिकारणम् / आनन्दबोधैकरसं तन्महन्मन्महे महः
iti śrībrahmāṇḍamahāpurāṇe uttarabhāge hayagrīvāgastyasaṃvāde lalitopākhyāne mantrarājasādhanaprakārakathanannāmāṣṭatriṃśo 'dhyāyaḥ agastya uvāca anādyanantamavyaktaṃ vyaktānāmādikāraṇam / ānandabodhaikarasaṃ tanmahanmanmahe mahaḥ
So heißt es im Śrī Brahmāṇḍa-Mahāpurāṇa, im Uttarabhāga, im Zwiegespräch zwischen Hayagrīva und Agastya, in der Erzählung von Lalitā: das achtunddreißigste Kapitel, genannt „Darlegung der Weisen der Sādhana des Mantrarāja“. Agastya sprach: Wir verehren jenes große Licht—anfangslos, endlos, unmanifest; Urgrund alles Manifesten; ein einziger Geschmack von Wonne und erleuchteter Erkenntnis.