Previous Verse
Next Verse

Shloka 19

किष्किन्धाकाण्डे द्वात्रिंशः सर्गः

Lakshmana’s Anger Reported; Hanuman Advises Propitiation and Timely Mobilization

अभिक्रुद्धस्समर्थो हि चापमुद्यम्य राघवः।सदेवासुरगन्धर्वं वशे स्थापयितुं जगत्4.32.19।।

abhikruddhaḥ samartho hi cāpam udyamya rāghavaḥ | sa-devāsura-gandharvaṃ vaśe sthāpayituṃ jagat ||

কাৰণ ৰাঘৱ যদি সত্যই ক্ৰুদ্ধ হৈ ধনু উঠায়, তেন্তে দেৱ-অসুৰ-গন্ধৰ্বসহ সমগ্ৰ জগতক নিজৰ বশত আনিবলৈ তেওঁ সমৰ্থ।

अभिक्रुद्धःenraged
अभिक्रुद्धः:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootabhi-krudh (धातु) + kta (कृत्)
Formक्त-प्रत्ययान्त कृदन्त; पुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; 'राघवः' इत्यस्य विशेषणम्
समर्थःcapable
समर्थः:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsamartha (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन; 'राघवः' इत्यस्य विशेषणम्
हिindeed
हि:
Sambandha-bodhaka (सम्बन्धबोधक)
TypeIndeclinable
Roothi (अव्यय)
Formनिपात
चापम्bow
चापम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootcāpa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन
उद्यम्यhaving lifted
उद्यम्य:
Pūrvakāla-kriyā (पूर्वकालक्रिया)
TypeVerb
Rootud-yam (धातु)
Formल्यप्/तुमुन्-भिन्न: 'उद्यम्य' = क्त्वा-प्रत्ययार्थक अव्ययकृदन्त (gerund, absolutive) from उद्+यम्; पूर्वकालिक क्रिया
राघवःRāghava (Rama)
राघवः:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootrāghava (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा, एकवचन
सदेवासुरगन्धर्वम्including gods, demons, and gandharvas
सदेवासुरगन्धर्वम्:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootsa (प्रातिपदिक) + deva (प्रातिपदिक) + asura (प्रातिपदिक) + gandharva (प्रातिपदिक)
Formसमाहार-द्वन्द्व (collective dvandva) with सह-भाव (including): देवाः असुराः गन्धर्वाः च; नपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन; 'जगत्' इत्यस्य विशेषणम्
वशेunder control
वशे:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootvaśa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, सप्तमी (Locative/7th), एकवचन
स्थापयितुम्to place/keep
स्थापयितुम्:
Prayojana (प्रयोजन)
TypeVerb
Rootsthā (धातु) + ṇic (णिच्) + tumun (कृत्)
Formतुमुन्-प्रत्ययान्त infinitive; हेत्वर्थे/उद्देश्ये (purpose)
जगत्the world
जगत्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootjagat (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, द्वितीया, एकवचन

Sugriva, being skilled in secret assessment of matters, considering the merits and demerits, spoke to his council of ministers capable of intelligent counselling:

R
Rāma (Rāghava)
B
bow (cāpa)
D
devas
A
asuras
G
gandharvas
W
world (jagat)
S
Sugrīva

FAQs

Power must be respected when aligned with dharma: breaking promises to a righteous protector invites grave consequences; therefore one should uphold satya and obligations.

Tārā warns Sugrīva that Rāma’s righteous wrath is formidable; this is meant to prevent escalation and compel immediate fulfillment of the pact.

Rāma’s controlled might—immense power held in service of dharma, becoming fearsome only when justice is obstructed.