Previous Verse
Next Verse

Shloka 44

मृदु-तीक्ष्ण-नीति तथा दुष्टलक्षण-विज्ञानम्

Measured Policy and the Recognition of Malicious Disposition

तथैव चान्यैरपि शास्त्रवेदिभि: स्वलंकृतै: शास्त्रविधानदृष्टिभि: । सुशिक्षितैर्भाष्पकथाविशारदै: परेषु कृत्यामुपधारयेच्च,इसी तरह अन्यान्य शास्त्रज्ञ शास्त्रीय विधिके ज्ञाता सुशिक्षित तथा भाष्यकथाविशारद विद्वानोंको वस्त्राभूषणोंसे अलंकृत करके उनके द्वारा शत्रुओंपर कृत्याका प्रयोग करावे

tathaiva cānyair api śāstravedibhiḥ svalankṛtaiḥ śāstravidhānadṛṣṭibhiḥ | suśikṣitair bhāṣyakathāviśāradaiḥ pareṣu kṛtyām upadhārayec ca ||

ভীষ্মে ক’লে—এইদৰে আন আন শাস্ত্ৰজ্ঞ পণ্ডিতসকলকো—যিসকলে শাস্ত্ৰবিধান জানে, সুশিক্ষিত, আৰু ভাষ্য-ব্যাখ্যাত পাৰদৰ্শী—বস্ত্ৰাভৰণে সুশোভিত কৰি, তেওঁলোকৰ দ্বাৰা শত্রুৰ ওপৰত এনেকুৱা কৃত্য (অনুষ্ঠান/উপায়) প্ৰয়োগ কৰাব লাগে।

{'tathaiva''just so
{'tathaiva':
in the same way', 'anyaiḥ api''by others also', 'śāstra-vedibhiḥ': 'by those who know the treatises/scriptures', 'su-alaṅkṛtaiḥ (svalankṛtaiḥ)': 'well adorned
in the same way', 'anyaiḥ api':
properly decorated (with garments/ornaments)', 'śāstra-vidhāna-dṛṣṭibhiḥ''by those who have insight into/knowledge of scriptural injunctions and procedures', 'suśikṣitaiḥ': 'well trained
properly decorated (with garments/ornaments)', 'śāstra-vidhāna-dṛṣṭibhiḥ':
well educated', 'bhāṣya-kathā-viśāradaiḥ''skilled in commentarial explanation and learned discourse', 'pareṣu': 'against others
well educated', 'bhāṣya-kathā-viśāradaiḥ':
upon enemies', 'kṛtyām''a rite/act (often a special ritual operation
upon enemies', 'kṛtyām':
in some contexts a hostile rite)', 'upadhārayet''should cause to be undertaken/implemented
in some contexts a hostile rite)', 'upadhārayet':

भीष्म उवाच

B
Bhishma
E
enemies (pare)