HomeVamana PuranaAdh. 1Shloka 28
Previous Verse
Next Verse

Vamana Purana — Narada Questions Pulastya, Shloka 28

Narada Questions Pulastya: The Vamana Purana Begins and Satī’s Monsoon Lament

पुलस्त्य उवाच इति वचनमथोग्रं शङ्करात्सा मृडानी ऋतमपि तदसत्यं श्रीमदाकर्ण्य भीता अवनितसमवेक्ष्य स्वामिनो वासकृच्छ्रात् परिवदति सरोषं लज्जयोच्छ्वस्य चोष्म् वम्प्_1.27 देव्युवाच कथं हि देवदेवेश प्रावट्कालो गमिष्यति वृक्षमूले स्थिताया मे सुदुःखेन वदाम्यतः

pulastya uvāca iti vacanamathograṃ śaṅkarātsā mṛḍānī ṛtamapi tadasatyaṃ śrīmadākarṇya bhītā avanitasamavekṣya svāmino vāsakṛcchrāt parivadati saroṣaṃ lajjayocchvasya coṣm VamP_1.27 devyuvāca kathaṃ hi devadeveśa prāvaṭkālo gamiṣyati vṛkṣamūle sthitāyā me suduḥkhena vadāmyataḥ

قال بولاستيا: لما سمعت مُرْدَانِي (Mṛḍānī) تلك الكلمات القاسية من شَنْكَرَ (Śaṅkara)، مع أنها حقّ، داخلها الخوف. فطأطأت نظرها إلى الأرض، متضايقة من مشقّة الإقامة على تلك الحال، وتكلّمت بغضب، تزفر أنفاسًا حارّة من شدة الحياء. وقالت الإلهة: «يا ربَّ الآلهة، كيف سيمضي عليّ موسمُ الأمطار وأنا مقيمة عند أصل شجرة؟ إنما أقول هذا من عظيم الحزن».

pulastyaḥPulastya
pulastyaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootpulastya (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular)
uvācasaid
uvāca:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvac (धातु)
Formलिट्-लकारः (Perfect), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
itithus
iti:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootiti (अव्यय)
Formअव्ययम्; इत्यर्थक-निपातः (quotative particle)
vacanamspeech / statement
vacanam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootvacana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular)
athathen
atha:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootatha (अव्यय)
Formअव्ययम्; अनन्तरार्थक-निपातः (then/now)
ugramharsh / fierce
ugram:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootugra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); वचनम् इति विशेषणम्
śaṅkarātfrom Śaṅkara
śaṅkarāt:
Apādāna (अपादान)
TypeNoun
Rootśaṅkara (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन (Singular)
she
:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); सर्वनाम
mṛḍānīMṛḍānī (Pārvatī)
mṛḍānī:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootmṛḍānī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular)
ṛtamtruth
ṛtam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootṛta (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular)
apieven / also
api:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootapi (अव्यय)
Formअव्ययम्; समुच्चय/अपि-कारः (also/even)
tatthat
tat:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); सर्वनाम
asatyamuntrue
asatyam:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootasatya (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); तद् इति विशेषणम्
śrīmatglorious / revered
śrīmat:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootśrīmat (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); (वचनम्/वाक्यम्) इत्यर्थे
ākarṇyahaving heard
ākarṇya:
Hetu (हेतु)
TypeIndeclinable
Rootā-√kṛ (धातु) (कृदन्त: ल्यप्)
Formक्त्वान्त/ल्यपन्त-अव्ययम् (absolutive/gerund) — “आकर्ण्य” = having heard
bhītāfrightened
bhītā:
Karta (कर्ता)
TypeAdjective
Rootbhīta (कृदन्त: √bhī + क्त)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); क्त-प्रत्ययान्त-विशेषणम्
avanitamlowered (downcast)
avanitam:
Karma (कर्म)
TypeAdjective
Rootavanita (कृदन्त: ava-√nī + क्त)
Formनपुंसकलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); (मुखम्/शिरः) इत्यध्याहारः — “lowered”
samavekṣyahaving looked
samavekṣya:
Pūrvakāla (पूर्वकाल)
TypeIndeclinable
Rootsam-ava-√īkṣ (धातु) (कृदन्त: ल्यप्)
Formल्यपन्त-अव्ययम् (absolutive/gerund) — “समवेक्ष्य” = having looked at / having glanced
svāminaḥof (her) lord
svāminaḥ:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootsvāmin (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, षष्ठी (6th/Genitive), एकवचन (Singular)
vāsa-kṛcchrātfrom the hardship of living (there)
vāsa-kṛcchrāt:
Hetu (हेतु)
TypeNoun
Rootvāsa (प्रातिपदिक) + kṛcchra (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, पञ्चमी (5th/Ablative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “वासस्य कृच्छ्रम्” (hardship of dwelling)
parivadatilaments / speaks reproachfully
parivadati:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootpari-√vad (धातु)
Formलट्-लकारः (Present), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
sa-roṣamangrily
sa-roṣam:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeAdjective
Rootsa (प्रातिपदिक/उपपद) + roṣa (प्रातिपदिक)
Formअव्ययीभावः; क्रियाविशेषणवत् — नपुंसकलिङ्गे, द्वितीया, एकवचन; “रोषेण सह” (with anger)
lajjayāwith shame
lajjayā:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootlajjā (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, तृतीया (3rd/Instrumental), एकवचन (Singular)
ucchvasyahaving sighed
ucchvasya:
Pūrvakāla (पूर्वकाल)
TypeIndeclinable
Rootud-√śvas (धातु) (कृदन्त: ल्यप्)
Formल्यपन्त-अव्ययम् (absolutive/gerund) — “उच्छ्वस्य” = having sighed / breathing out
caand
ca:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootca (अव्यय)
Formअव्ययम्; समुच्चयार्थक-निपातः (and)
uṣmamheat / hot breath
uṣmam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootuṣman (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, द्वितीया (2nd/Accusative), एकवचन (Singular); (उत्सृज्य/मुञ्चन्ती) इत्यध्याहारः
devīthe Goddess
devī:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootdevī (प्रातिपदिक)
Formस्त्रीलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular)
uvācasaid
uvāca:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvac (धातु)
Formलिट्-लकारः (Perfect), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
kathamhow
katham:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootkatham (अव्यय)
Formअव्ययम्; प्रश्नार्थक-क्रियाविशेषणम् (interrogative adverb: how)
hiindeed / for
hi:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Roothi (अव्यय)
Formअव्ययम्; हेत्वर्थ/निश्चयार्थक-निपातः (indeed/for)
deva-deva-īśaO Lord of the gods
deva-deva-īśa:
Sambodhana (सम्बोधन)
TypeNoun
Rootdeva (प्रातिपदिक) + deva (प्रातिपदिक) + īśa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, सम्बोधन (Vocative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “देवानां देवः, तस्य ईशः” (Lord of the god of gods)
prāvaṭ-kālaḥthe rainy season
prāvaṭ-kālaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootprāvaṭ (प्रातिपदिक) + kāla (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्गे, प्रथमा (1st/Nominative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “प्रावृट्-समयः” (rainy-season time)
gamiṣyatiwill pass / will go
gamiṣyati:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootgam (धातु)
Formलृट्-लकारः (Simple Future), प्रथमपुरुषः (3rd person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
vṛkṣa-mūleat the root of a tree
vṛkṣa-mūle:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootvṛkṣa (प्रातिपदिक) + mūla (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, सप्तमी (7th/Locative), एकवचन (Singular); तत्पुरुषः — “वृक्षस्य मूलम्”
sthitāyāḥof (me) standing
sthitāyāḥ:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeAdjective
Rootsthita (कृदन्त: √sthā + क्त)
Formस्त्रीलिङ्गे, षष्ठी (6th/Genitive), एकवचन (Singular); क्त-प्रत्ययान्त; मे इति सम्बन्धः — “of me who am standing”
meof me / my
me:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeNoun
Rootasmad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formषष्ठी (6th/Genitive), एकवचन (Singular); सर्वनाम
su-duḥkhenawith great sorrow
su-duḥkhena:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootsu (उपसर्ग/अव्यय) + duḥkha (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्गे, तृतीया (3rd/Instrumental), एकवचन (Singular); कर्मधारयः — “अतिदुःखेन” (with great sorrow)
vadāmiI speak / I say
vadāmi:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootvad (धातु)
Formलट्-लकारः (Present), उत्तमपुरुषः (1st person), एकवचन (Singular); परस्मैपदम्
ataḥtherefore
ataḥ:
Sambandha (सम्बन्ध)
TypeIndeclinable
Rootataḥ (अव्यय)
Formअव्ययम्; हेत्वर्थक-क्रियाविशेषणम् (therefore/from this)
Pulastya narrating; Devī (Mṛḍānī/Pārvatī) addressing Śiva (Devadeveśa)
ShivaParvati
ShaivismDialogue frame (Pulastya–Nārada)Ascetic hardshipDharma within household/renunciation tensions

{ "primaryRasa": "karuna", "secondaryRasa": "bhayanaka", "rasaIntensity": 0, "emotionalArcPosition": "", "moodDescriptors": [] }

FAQs

Even divine figures model the strain between idealized austerity and lived vulnerability; the passage legitimizes lament without denying truth (ṛta), showing that dharma is negotiated through compassion and endurance, not mere severity.

This is Ākhyāna (embedded narrative) functioning as dharma-upadeśa through character interaction; it is not sarga/pratisarga, but belongs to the Purāṇic didactic narrative mode often grouped under vaṃśānucarita/charita-style storytelling.

‘Tree-root dwelling’ and ‘monsoon’ symbolize exposure and insecurity—tests of tapas. Devī’s downward gaze and heated breath portray the inner alchemy of shame and anger, marking a transitional moment where austerity must be balanced by relational duty (gṛhastha/śakti dimension).