Previous Verse
Next Verse

Shloka 6

स्वयंप्रभा

प्रश्नोत्तरम् / Svayamprabha Explains the Golden Forest and Questions the Vanaras

पुष्पिताः फलवन्तश्च पुण्यास्सुरभिगन्धिनः।।4.51.6।।इमे जाम्बूनदमयाः पादपाः कस्य तेजसा।काञ्चनानि च पद्मानि जातानि विमले जले।।4.51.7।।कथं मत्स्याश्च सौवर्णा दृश्यन्ते सह कच्छपैः।आत्मानमनुभावं च कस्य चैतत्तपोबलम्।।4.51.8।।अजानतां न स्सर्वेषां सर्वमाख्यातुमर्हसि।

puṣpitāḥ phalavantaś ca puṇyāḥ surabhigandhinaḥ || 4.51.6 || ime jāmbūnadamayāḥ pādapāḥ kasya tejasā |

هذه الأشجار مزهرةٌ مثمرة—مقدّسةٌ عطرة؛ وبنورِ مَن صارت هذه الأشجار من ذهبِ جامبونادا؟

पुष्पिताःblooming, flowered
पुष्पिताः:
विशेषण (Adjectival qualifier)
TypeAdjective
Rootपुष्पित (कृदन्त; √पुष्प् (धातु))
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st/प्रथमा), बहुवचन; भूतकृदन्त (क्त), विशेषण
फलवन्तःfruit-bearing
फलवन्तः:
विशेषण (Adjectival qualifier)
TypeAdjective
Rootफलवत् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; विशेषण
and
:
समुच्चय (connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formसमुच्चयबोधक-अव्यय (conjunction)
पुण्याःsacred, auspicious
पुण्याः:
विशेषण (Adjectival qualifier)
TypeAdjective
Rootपुण्य (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; विशेषण
सुरभिगन्धिनःhaving fragrant scent
सुरभिगन्धिनः:
विशेषण (Adjectival qualifier)
TypeAdjective
Rootसुरभि + गन्धिन् (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा (1st), बहुवचन; षष्ठी-तत्पुरुषः (सुरभिः गन्धः यस्य/येषां) इति विशेषण

'To whom do these golden trees resembling the rising Sun belong? For whom are these tasty roots and fruits? Whose are these many-storeyed golden houses with glittering windows adorned with silver lattices encrusted with gems?

J
jāmbūnada (a kind of gold)
P
pādapa (trees)

FAQs

Acknowledging higher causality: dharma includes recognizing that extraordinary prosperity may arise from tapas (spiritual power) rather than mere possession.

Hanuman points to fragrant, fruit-laden golden trees and asks what power or person is responsible for them.

Reverence—he frames the marvel as something sacred and asks respectfully about its source.