Previous Verse
Next Verse

Shloka 18

अगस्त्याश्रमप्रवेशः तथा दिव्यायुधप्रदानम्

Entry into Agastya’s Hermitage and the Gift of Divine Weapons

स तत्र ब्रह्मणः स्थानमग्नेः स्थानं तथैव च।।3.12.17।।

विष्णोः स्थानं महेन्द्रस्य स्थानं चैव विवस्वतः।

सोमस्थानं भगस्थानं स्थानं कौबेरमेव च।।3.12.18।।

धातुर्विधातुः स्थानं च वायोः स्थानं तथैव च।

नागराजस्य च स्थानमनन्तस्य महात्मनः।।3.12.19।।

स्थानं तथैव गायत्र्या वसूनां स्थानमेव च।

स्थानं च पाशहस्तस्य वरुणस्य महात्मनः।।3.12.20।।

कार्तिकेयस्य च स्थानं धर्मस्थानं च पश्यति।

sa tatra brahmaṇaḥ sthānam agneḥ sthānaṃ tathaiva ca |

viṣṇoḥ sthānaṃ mahendrasya sthānaṃ caiva vivasvataḥ |

somasthānaṃ bhagasthānaṃ sthānaṃ kauberam eva ca |

dhātur vidhātuḥ sthānaṃ ca vāyoḥ sthānaṃ tathaiva ca |

nāgarājasya ca sthānam anantasya mahātmanaḥ |

sthānaṃ tathaiva gāyatryā vasūnāṃ sthānam eva ca |

sthānaṃ ca pāśahastasya varuṇasya mahātmanaḥ |

kārtikeyasya ca sthānaṃ dharmasthānaṃ ca paśyati ||

ورأى هناك المقامات المقدّسة المكرَّسة لبراهما ولأغني؛ ولمقام فيشنو، وماهيندرا، وللشمس؛ ولمقام سوما وبهاگا وكوبيرا؛ ولمقام دهاطر وفيدهاطر، ولمقام فايُو؛ وكذلك مقام أنانتا، ملك الناغا العظيم؛ ومقام غاياتري والڤاسو؛ ومقام ڤارونا العظيم حامل الحبل؛ وأيضًا مقام كارتّيكيا ومقام الدَّرما.

सोमस्थानम्the place of Soma
सोमस्थानम्:
Karma (कर्म; object of implied paśyati ‘sees’)
TypeNoun
Rootसोम + स्थान (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (सोमस्य स्थानम्); नपुंसकलिङ्ग; द्वितीया (Accusative); एकवचन
भगस्थानम्the place of Bhaga
भगस्थानम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootभग + स्थान (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (भगस्य स्थानम्); नपुंसकलिङ्ग; द्वितीया; एकवचन
स्थानम्place
स्थानम्:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Rootस्थान (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया; एकवचन
कौबेरम्Kubera’s
कौबेरम्:
Visheshana (विशेषण)
TypeAdjective
Rootकौबेर (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग; द्वितीया; एकवचन; (स्थानम् इति विशेषणम्: ‘of Kubera’)
एवindeed/also
एव:
Sambandha (सम्बन्ध/particle)
TypeIndeclinable
Rootएव (अव्यय)
Formअव्यय; अवधारण (emphasis: just/indeed)
and
:
Sambandha (सम्बन्ध/connector)
TypeIndeclinable
Rootच (अव्यय)
Formअव्यय; समुच्चय

Rama saw at the hermitage, the places (altars) of Brahma, Visnu, Agni (firegod), Indra, Sun, Moon, Bhaga, Kubera, Dhata (supreme spirit), Vidhata (creator Brahman), Vayu (Windgod), Ananta (great serpentking), Gayatri, Vasu Pasahasta, Varuna, Kartikeya and Dharma .

R
Rāma
B
Brahmā
A
Agni
V
Viṣṇu
I
Indra (Mahendra)
V
Vivasvat (Sun)
S
Soma
B
Bhaga
K
Kubera
V
Vāyu
A
Ananta (Nāgarāja)
V
Vasus
V
Varuṇa
K
Kārtikeya
D
Dharma

FAQs

Dharma is portrayed as a harmonized sacred order: many divine principles are honored in their proper places, reflecting disciplined spiritual life rather than chaos.

This verse reiterates the description of the hermitage’s sacred stations/altars, a feature preserved with expanded formatting in the Southern Recension tradition.

Reverence for sacred institutions—Rāma’s respectful attention to the hermitage’s ritual and ethical foundations.