Previous Verse
Next Verse

Shloka 13

Yudhiṣṭhira’s Lament for Karṇa and Renunciation-Oriented Self-Assessment (शोक-प्रलापः / त्याग-प्रवृत्तिः)

न पृथिव्या सकलया न सुवर्णस्य राशिभि: । न गवाश्वेन सर्वेण ते त्याज्या य इमे हता:,बहुकल्याणसंयुक्तानिच्छन्ति पितर: सुतान्‌ तपसा ब्रह्मचर्येण सत्येन च तितिक्षया सभी पिता तपस्या, ब्रह्मचर्य-पालन, सत्यभाषण तथा तितिक्षा आदि साधनोंद्वारा अनेक कल्याणमय गुणोंसे युक्त बहुत-से पुत्र पाना चाहते हैं

yudhiṣṭhira uvāca |

na pṛthivyā sakalayā na suvarṇasya rāśibhiḥ |

na gavāśvena sarveṇa te tyājyā ya ime hatāḥ |

bahukalyāṇasaṃyuktān icchanti pitaraḥ sutān |

tapasā brahmacaryeṇa satyena ca titikṣayā ||

قال يودهيشثيرا: «لا لأجل الأرض كلّها، ولا لأجل أكوام الذهب، ولا حتى لأجل جميع الأبقار والخيول، ينبغي للمرء أن يهجر أولئك الذين قُتلوا هنا. فالآباء، إذ يبتغون أبناءً موفورين بخصالٍ مباركة كثيرة، إنما يرجونهم بالزهد والتقشّف، وبحفظ البراهماچاريا، وبالصدق، وبالصبر واحتمال الأذى.»

{'yudhiṣṭhira uvāca''Yudhiṣṭhira said', 'na ... na ... na': 'not ... nor ... nor (emphatic negation)', 'pṛthivī': 'the earth, kingdom, land', 'sakalā': 'entire, whole', 'suvarṇa': 'gold', 'rāśi': 'heap, mass, accumulation', 'go': 'cow, cattle (wealth)', 'aśva': 'horse (power, royal wealth)', 'sarva': 'all, entire', 'tyājya': 'to be abandoned, to be given up', 'ime': 'these (here, present before us)', 'hata': 'slain, killed', 'bahu': 'many', 'kalyāṇa': 'auspiciousness, welfare, virtue', 'saṃyukta': 'endowed with, joined with', 'icchanti': 'desire, wish for', 'pitaraḥ': 'fathers, ancestors', 'suta': 'son', 'tapas': 'austerity, ascetic discipline', 'brahmacarya': 'celibate discipline
{'yudhiṣṭhira uvāca':
student-like self-restraint', 'satya''truth, truthfulness', 'titikṣā': 'forbearance, patient endurance'}
student-like self-restraint', 'satya':

युधिछिर उवाच

Y
Yudhiṣṭhira
E
earth (pṛthivī)
G
gold (suvarṇa)
C
cattle (go)
H
horses (aśva)
F
fathers/ancestors (pitaraḥ)
S
sons (sutāḥ)