Previous Verse
Next Verse

Shloka 4

Dhruva Uses the Nārāyaṇāstra; Manu Checks His Wrath and Teaches Dharma

तैस्तिग्मधारै: प्रधने शिलीमुखै- रितस्तत: पुण्यजना उपद्रुता: । तमभ्यधावन् कुपिता उदायुधा: सुपर्णमुन्नद्धफणा इवाहय: ॥ ४ ॥

tais tigma-dhāraiḥ pradhane śilī-mukhair itas tataḥ puṇya-janā upadrutāḥ tam abhyadhāvan kupitā udāyudhāḥ suparṇam unnaddha-phaṇā ivāhayaḥ

لقد أذهلت تلك السهامُ الحادّةُ جندَ الياكشا في ساحة القتال حتى كادوا يُغمى عليهم. ومع ذلك، وبغضبٍ عارم، جمعوا أسلحتهم واندفعوا نحو دْهْرُوفا مهاراجا؛ كالأفاعي التي يهيّجها غارودا فتسرع إليه رافعةً أغطية رؤوسها.

taiḥby those (arrows)
taiḥ:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formतृतीया-विभक्ति (Instrumental/3rd), बहुवचन
tigma-dhāraiḥsharp-edged
tigma-dhāraiḥ:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Roottigma + dhārā (प्रातिपदिक)
Formकर्मधारय-समास, तृतीया-विभक्ति, बहुवचन; ‘sharp-edged’ (instrumental agreeing with taiḥ)
pradhanein the battle
pradhane:
Adhikaraṇa (अधिकरण)
TypeNoun
Rootpradhana (प्रातिपदिक)
Formनपुंसकलिङ्ग, सप्तमी-विभक्ति, एकवचन
śilī-mukhaiḥby arrows
śilī-mukhaiḥ:
Karaṇa (करण)
TypeNoun
Rootśilī + mukha (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (उपपद: ‘शिलीमुख’ = arrow), तृतीया-विभक्ति, बहुवचन
itaḥfrom here
itaḥ:
Kriyā-viśeṣaṇa (क्रिया-विशेषण)
TypeIndeclinable
Rootitaḥ (अव्यय)
Formदेशवाचक-अव्यय (adverb: from here/this side)
tataḥfrom there/then
tataḥ:
Kriyā-viśeṣaṇa (क्रिया-विशेषण)
TypeIndeclinable
Roottataḥ (अव्यय)
Formदेश/क्रमवाचक-अव्यय (adverb: from there/then)
puṇya-janāḥthe Puṇyajanas
puṇya-janāḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootpuṇya + jana (प्रातिपदिक)
Formकर्मधारय-समास, पुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; ‘Puṇyajanas’ (a class of beings)
upadrutāḥharassed
upadrutāḥ:
Karta (कर्ता)
TypeVerb
Rootupa-drut (धातु)
Formक्त-प्रत्ययान्त भूतकर्मणि कृदन्त (Past passive participle), पुंलिङ्ग, प्रथमा-बहुवचन; ‘distressed/harassed’
tamhim
tam:
Karma (कर्म)
TypeNoun
Roottad (सर्वनाम-प्रातिपदिक)
Formद्वितीया-विभक्ति, एकवचन
abhyadhāvanran toward/attacked
abhyadhāvan:
Kriyā (क्रिया)
TypeVerb
Rootabhi-dhāv (धातु)
Formलङ्-लकार (Imperfect/Past), प्रथम-पुरुष, बहुवचन, परस्मैपद
kupitāḥenraged
kupitāḥ:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootkupita (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन; विशेषणम् (puṇya-janāḥ)
udāyudhāḥwith weapons raised
udāyudhāḥ:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootud + āyudha (प्रातिपदिक)
Formतत्पुरुष-समास (उद्-उपसर्ग: ‘उद्गृहीत-आयुध’), पुंलिङ्ग, प्रथमा-बहुवचन; विशेषणम् (puṇya-janāḥ)
suparṇamGaruḍa
suparṇam:
Upamāna (उपमान)
TypeNoun
Rootsuparṇa (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, द्वितीया-विभक्ति, एकवचन
unnaddha-phaṇāḥwith hoods raised
unnaddha-phaṇāḥ:
Viśeṣaṇa (विशेषण)
TypeAdjective
Rootunnaddha + phaṇā (प्रातिपदिक)
Formकर्मधारय-समास, पुंलिङ्ग, प्रथमा-बहुवचन; विशेषणम् (ahayaḥ)
ivalike
iva:
Upamāna-dyotaka (उपमान-द्योतक)
TypeIndeclinable
Rootiva (अव्यय)
Formउपमानार्थ-अव्यय (like/as)
ahayaḥserpents
ahayaḥ:
Karta (कर्ता)
TypeNoun
Rootahi (प्रातिपदिक)
Formपुंलिङ्ग, प्रथमा-विभक्ति, बहुवचन
D
Dhruva Mahārāja
Y
Yakṣas
G
Garuḍa (Suparṇa)

FAQs

In this verse, ‘puṇyajana’ refers to the Yakṣas—celestial attendants associated with Kuvera—who, though exalted beings, became disturbed and aggressive when attacked in battle.

Because Dhruva’s sharp arrows struck them from all sides in the fight, the Yakṣas felt harassed and, in anger, charged him to retaliate.

It shows how injury and fear quickly ignite anger and escalation; a devotee should seek restraint and higher guidance rather than being swept away by retaliatory impulses.